En hälsning från Brudarebacken

Ibland dyker det upp en pausträdskommentar som ruskar till mig och flyttar om bland mina tankar. Igår dök den här lilla texten upp under ett inlägg från förvåren 2008. Herrmanstorp eller tutet hade jag kallat det. Så här skriver Kristian:

Vet du om det går att finna några spår efter torpet Brudarebacken? Jag har nämligen förfäder som har bott där. Sven Persson från Forshälla med familj flyttade dit 1863. De verkar ha haft det knapert i Forshälla då Sven 1851 dömdes för snatteri efter att ha skurit svansen av en häst och tillgripit taglet.

Hur som helst så bodde familjen kvar på Brudarebacken till 1883. Sven själv dog här 1879 och med några års mellanrum dog även tre av hans barn här i unga år.

Brudarebacken verkar ligga nära järnvägen då jag i Wenersborgs Tidning den 14/10 1878 hittat följande annons:


”Upphittadt

En mössa, tillhörande någon stationskarl wid jernwägen, är upphittad och kan mot annonskostnaden återfås hos Peter Swensson, Brudarebacken under Onsjö.”

Peter var en av sönerna.

Detta är en bild jag tog av Brudarebacken under sommaren 2004. Någonstans där den tredje skuggan faller stod en gång huset.

3 tankar om “En hälsning från Brudarebacken

  1. Jag får nog bege mig dit någon dag, har hittat stället på kartan och med hjälp av bilden borde jag kunna lokalisera var huset legat. Kan ju utveckla lite av historien kring familjen, den ger lite av en bild hur eländigt det kunde vara på den tiden.
    Föräldrarna var alltså Sven Persson och hustrun Kristina Johansdotter. Redan under tiden de bodde i Forshälla förlorade de tre söner. Anders som blev 7 år; Johannes, endast 27 dagar samt Adolf som blev drygt ett år gammal. På Brudarebacken förlorade de ytterligare tre: Cilla Maria, 19 år; Inger Johanna, 18 år samt Anna Sofia som föddes på Brudarebacken 1867 och dog där när hon var fem och ett halvt år gammal.
    Två av barnen levde till vuxen ålder: Augusta Svensdotter som senare bodde inne i Vänersborg och drev ett litet bageri i området Blomman. Hon dog i tuberkulos när hon var 39 år.
    Den andre var Johan Peter (han som hittade mössan). Han flyttade till Lidköping, blev senare slaktarmästare och bytte efternamn till Fouganthine. Ättlingar till honom med detta efternamn verkar fortfarande bo kvar i och kring Lidköping.

  2. Tack för familjehistorien som visar en svår tid – antagligen för de flesta – med fattigdom, sjukdomar och tidig död. Jag försöker få fram något om familjen Fouganthine i Lidköping, men hittills har jag inte fått något napp.

    Ja, jag tycker du ska ta dig till Brudarebacken. Kanske kan du fråga Lennart vad han vet. Han bor i Furulund (tror jag i alla fall det heter) alldeles där den lilla skogsvägen börjar. Du tar vägen från stan (Vänersborg) söderut och sväner in mot Onsjö vid Volvo Brandt och sedan kör du genom Onsjö ut mot golfbanan tills den moderna bebyggelsen upphör och där svänger du in till höger på en skogsväg. Kanske är Lennart hemma, annars följer du bara vägen fram till en stor lada och så går du uppför en backe in i skogen. Du följer sedan en ful väg som skogsmaskinerna rivit upp på senare år. Det är den högra vägen med djupare och lerigare spår du ska ta. Efter kanske tio minuter är du ute på Brudarebacken där landskapet är öppet. (Eller så följer du en karta.)

  3. Hej. Min mans släkt är Fouganthine och du hittar mer om du söker på ancestry :)

    Linda

Kommentera