Gränsvandring

En eftermiddag vandrade vi utmed gränsberget Sabotin/Sabotino, ena foten i Slovenien, den andra i Italien. Solen bländade och himlen var nästan vit.

Den högsta punkten är inte mer än 609 meter, men branten ner mot floden Soča/Isonzo är så hisnande att man känner att det här är verkligen ett berg.

I den här trakten utkämpades några av första världskrigets längsta och grymmaste strider, här dog många många unga män. Och till det här området har Hemingway med märklig precision (han lär aldrig ha varit just här) förlagt A Farewell to Arms.

På andra sidan floden finns systerberget Sveta Gora/Monte Santo med sitt mäktiga sanktuarium på toppen:

Soča/Isonzo med sina broar och Gorizia och Nova Gorica:

4 kommentarer till “Gränsvandring”

  1. Vilken vacker utsikt! Jag blir avundsjuk på dina vandringar…
    Gorizia med den vackra stenbron minns jag väl, vi var där för några (alltför många) år sedan.

  2. Jag beklagar bara bildernas blekhet. Ljuset var för starkt och jag hade väl min kamera inställd på ”random” som vanligt. (”Slump” eller ”måfå” ville inte riktigt passa ihop med ”inställd”.)

    Detta är ett landskap så vackert att det tar andan ur en.

  3. Så hisnande vackert- och genom bilderna kan jag faktiskt känna historiens sorgliga vingslag.

  4. Ingrid, ändå är det mycket vackrare i verkligheten. Ljuset bleker liksom bort alla färger – jag vet att jag tjatar – också Sočas fantastiska grönblåhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *