Månad: april 2012

Sziget

Bodil Z 3 kommentarer

”Sziget” är ungerska och det betyder ”ö”. Ordet steg in i min vokabulär för drygt ett år sedan och det är inte främmande längre. Igår publicerade jag här min översättning av den ukrainske poeten Vasyl Makhnos dikt Sighetu Marmației. Diktens namn är också namnet på en stad, en stad i den rumänska provinsen Maramureş alldeles vid den ukrainska gränsen. Jag tyckte genast att det var något bekant med den första delen av namnet. Den är en rumänisering av det ungerska ordet för ö har jag nu fått bekräftat. Hela namnet betyder då ”ön i Maramureş”. En ö på land? Ja, fast det finns vatten emellan, några flodarmar gör staden till en ö:

Och här bor jag i stadsdelen Sigečica och det namnet innehåller också det ungerska elementet ”sziget”, fast detta har försetts med en kroatisk diminutiv. Sigečica var en gång en by på en ö bland Savas flodarmar, ja, ni minns kanske historien om tavlan med texten om namnets historia.

Jag vet egentligen ganska lite om Ungern, men jag tycker mig känna till att det inte är ett land med ett överflöd av öar. Jag tänker på vida slätter, floder, kullar, men inte några öar, fast kanske finns de just i floderna? I alla fall fascineras jag av denna spridning av ordet ”sziget” från Ukraina och Rumänien till Kroatien. Och jag tänker mig att ordet innerst betyder ”flodö” och en flodö är på något vis något annat än en vanlig ö, vattnet far förbi den i stället för att helt lugnt omge den.

En dikt av Vasyl Makhno

Bodil Z 14 kommentarer

Eftersom Salongen ännu ligger i koma vill jag visa en dikt av den ukrainske poeten Vasyl Makhno, som jag fått mig tillsänd av Ostap Kin, en ukrainsk översättare. Dikten heter Sighetu Marmației efter en stad i det rumänsk-ukrainska gränslandet. Ja, dikten talar alltså om denna stad. Jag har provöversatt den via en tysk och en engelsk version. Sedan har jag låtit Lev Hrytsyuk kontrollera min text mot originalet. Och nu är texten godkänd (vilket naturligtvis inte betyder att den inte kan och bör förbättras).

Det här är ett försök att introducera Vasyl Makhnos poesi för en svenskspråkig publik. När Salongen vaknar till liv återkommer jag med Makhno där.


gata i Sighetu Marmației – lånad bild

Sighetu Marmației

I Sighetu Marmației doftade maskstungna äpplen
och zigenerskor hängde i dina ärmar och ville spå
och de sa att de visste allt om dig
de luktade av țuică spetsat med morgonens lök
och ukrainska cigaretter
som de smugglade över gränsbron flera
gånger om dagen

morgondimmor omslöt staden upp till halsen
de kom ner från bergen – som byborna därifrån – till marknaden i Sighetu
och stannade kvar på gatorna
och smög sina huvuden intill husen
som de herrelösa hundarna
i denna stad

Jag stod vid en gatukorsning
en skylt pekade mot Baia Mare
i närheten den restaurerade synagogan
den ortodoxa kyrkan och rådhuset och några tändsticksaskshus
omkullvälta av vinden vittnande om undergången
för alla europeiska kontinenter och imperier
och bara järnvägen från österrikisk tid
släpade trots allt iväg sina vagnar
som ett trotsigt barn vid handen
och tåget
for in bland bergen och försvann i dem för alltid
hade tagit med sig judarna bort

för de fick inte leva där
för det betydde att be i synagogan
att mjölka getter och sälja paprika
att resa till Baia Mare och Ungern
och att sjunga sina sorgsna sånger på sabbaten

här kunde man alls inte leva
bland träkyrkorna med kyrilliska inskrifter
med bilder på sankta Barbara och yttersta domen
med evangelisterna som höll pekfingret redo
som en nyckel
och när han låser kyrkan och kyrkogårdsgrinden för natten
knotar nattvakten kanske
över de rostiga nycklarna och låsen

Och Sighetu Marmației luktade också av söndermosade plommon
med bruna kärnögon som hos en död ko där
myggor och myror kröp
och det var tydligt att nattåget närmade sig stationen
för långt innan det stannade hade lokföraren sänt sin vissling
till bergen och äpplena och plommonen och de utmattade zigenarna
som satt och drack vin på vägkrogen
och rensade stekta foreller med smutsiga fingrar
medan de hojtade till krogägaren
hämta mer vitt bröd
och det kvickt

för de ville nå fram till gränsövergången
när deras kvinnor kom hem
med de smugglade cigaretterna

≈≈≈

När jag läste dikten så upptäckte jag helt vid sidan om att jag faktiskt har snuddat vid den här trakten genom en annan poet, nämligen rumänske poeten Ioan Es. Pop som kommer från landskapet Maramureş, där Sighetu Marmației ligger. Kanske minns ni några av hans dikter som jag publicerade här en gång? Här är en.

°°
Här kan ni läsa Makhnos originaltext.

Demonstration för cyklismen i Zagreb

Bodil Z 2 kommentarer

Under gårdagen hölls en stor demonstration för bättre villkor för cyklismen här i Zagreb. Jag har visserligen ingen cykel här och tänker knappast skaffa någon, eftersom det är för svårt att cykla med Londi i den här stadstrafiken, men visst är jag för bättre cykelvägar genom och runt staden och allmänt bättre villkor för cyklismen här och i förlängningen ser jag också projektet som besläktat med min kamp för hundars rätt att åka spårvagn utan kamp.

När Janica och jag utan något egentligt mål – fast till sist hamnade vi hemma hos mig – promenerade i solen utmed den bullriga, breda genomfartsleden Vukovarska, översköljdes vi plötsligt av ett myller av cyklister. Vi kände igen en och annan student bland dem och kastade spridda vinkningar omkring oss. Det var svårt att ta bilder, men vi gjorde ett försök eller två:

Igår kväll

Bodil Z 2 kommentarer

Igår när Londi och jag tassade hemåt i det ljumma kvällsdunklet hörde jag en gammal kvinna ropa till sin lilla raggiga hund som ränt iväg för att hälsa på oss: ”Luna, dođi, idemo kući!” Luna vred lite på de fläckiga öronen, slog en lov runt oss och pilade sedan iväg mot rösten som kallade på henne. En duva kurrade till från en balkong ovanför oss och jag genomfors av en vag men mäktig glädjestöt.