<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Tankar i frilopp	</title>
	<atom:link href="http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/</link>
	<description>kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag...</description>
	<lastBuildDate>Mon, 02 Apr 2012 17:11:22 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.4</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/comment-page-1/#comment-58828</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Apr 2012 17:11:22 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://bodilzalesky.com/?p=7637#comment-58828</guid>

					<description><![CDATA[Ja, min plats på jorden är kanske flera och kanske ganska mycket Indialand, men om jag på allvar vill stanna just här i Z. så får jag problem. Jag kan stanna här ett år, kanske två år till men sedan förlorar jag det arbete jag livnär mig på här, för då vill man skicka hit &quot;en svenskare svensk&quot; från Sverige. Sådana är reglerna och så värst lätt att hitta någon annan födkrok här är det inte. Det är alltså svårt. Jag har inga problem med främlingsskap varken här eller där (utom att jag tycker att jag har varit väldigt mycket i Sverige och inte nödvändigtvis måste fortsätta just där), mitt problem är enkelt och sakligt. Jag vill stanna här och jag behöver ett arbete som det går att leva på och som inte tvingar mig att lämna min hund ensam hela dagarna. Jag vet att hon inte lever för alltid, men hon lever nu och jag lever förstås inte heller för alltid. 

Jag är verkligen inte bekymrad hela tiden, men då och då ser jag det betonat tillfälliga i mitt liv här. Och då far tankarna omkring och letar och dunsar mot väggarna. 

Tack för era tänkvärda kommentarer!]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ja, min plats på jorden är kanske flera och kanske ganska mycket Indialand, men om jag på allvar vill stanna just här i Z. så får jag problem. Jag kan stanna här ett år, kanske två år till men sedan förlorar jag det arbete jag livnär mig på här, för då vill man skicka hit &#8221;en svenskare svensk&#8221; från Sverige. Sådana är reglerna och så värst lätt att hitta någon annan födkrok här är det inte. Det är alltså svårt. Jag har inga problem med främlingsskap varken här eller där (utom att jag tycker att jag har varit väldigt mycket i Sverige och inte nödvändigtvis måste fortsätta just där), mitt problem är enkelt och sakligt. Jag vill stanna här och jag behöver ett arbete som det går att leva på och som inte tvingar mig att lämna min hund ensam hela dagarna. Jag vet att hon inte lever för alltid, men hon lever nu och jag lever förstås inte heller för alltid. </p>
<p>Jag är verkligen inte bekymrad hela tiden, men då och då ser jag det betonat tillfälliga i mitt liv här. Och då far tankarna omkring och letar och dunsar mot väggarna. </p>
<p>Tack för era tänkvärda kommentarer!</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bengt O.		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/comment-page-1/#comment-58827</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bengt O.]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Apr 2012 16:51:18 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://bodilzalesky.com/?p=7637#comment-58827</guid>

					<description><![CDATA[Ja Bodil, du beskriver på ett mycket konkret och realistiskt sätt den situation som en frivillig exilant hamnar i efter ett par år på en ny plats. En sak vet jag av egen erfarenhet och har skrivit om många gånger: ju längre tiden går desto svårare blir ett återvändande. Inte huvudsakligen för att man rotar sig i ett annat land utan för att man man blir och förblir en främling i sitt ursprungsland. En mycket mera upprivande och frustrerande upplevelse än att känna sig som främling i ett nytt land, det senare är ju helt naturligt.

I essäsamlingen Städernas svall av Carl-Henning Wijkmark och Ulf Peter Hallberg diskuteras detta i förbigående. Hallberg skriver att den som bott länge i ett land, lärt sig språket osv kan liknas vid en skådespelare: &lt;i&gt;&quot;Att gestalta erfarenhet, gå in i den, formas av den, men att sedan sminka av sig och gå hem - att ha ett annat jag bortom gestalten.&quot;&lt;/i&gt; Jag gillar den bilden: publiken är ofta välvillig och man får ibland applåder. Kommer man av sig någon gång så är det inte så farligt. Men inför hemmapubliken i ursprungslandet funkar det inte - där bli man skoningslöst utbuad. (Jag har utvecklat det här litet i min anmälan av &quot;Stödernas svall&quot; ( http://www.karlsson.at/texter/svall.htm ) - scrolla till näst sista stycket om ni är intreserade.)

Hoppas du kommer fram till en bra lösning. Kom ihåg att Kroatien snart blir medlem av EU och Schengen - då skall väl en del av byråkratin bortfalla.

Marita: trevligt att du refererar till en av mina favoritförfattare Bill Bryson. En av hans böcker heter &quot;I am a stranger here myself&quot; som handlar om hur han kommer tillbaks till USA efter många års vistelse i England. Jag har givit flera ex av den boken i avskedspresent till amerikanska vänner som skall återvända från Wien - det har alltid blivit uppskattat.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ja Bodil, du beskriver på ett mycket konkret och realistiskt sätt den situation som en frivillig exilant hamnar i efter ett par år på en ny plats. En sak vet jag av egen erfarenhet och har skrivit om många gånger: ju längre tiden går desto svårare blir ett återvändande. Inte huvudsakligen för att man rotar sig i ett annat land utan för att man man blir och förblir en främling i sitt ursprungsland. En mycket mera upprivande och frustrerande upplevelse än att känna sig som främling i ett nytt land, det senare är ju helt naturligt.</p>
<p>I essäsamlingen Städernas svall av Carl-Henning Wijkmark och Ulf Peter Hallberg diskuteras detta i förbigående. Hallberg skriver att den som bott länge i ett land, lärt sig språket osv kan liknas vid en skådespelare: <i>&#8221;Att gestalta erfarenhet, gå in i den, formas av den, men att sedan sminka av sig och gå hem &#8211; att ha ett annat jag bortom gestalten.&#8221;</i> Jag gillar den bilden: publiken är ofta välvillig och man får ibland applåder. Kommer man av sig någon gång så är det inte så farligt. Men inför hemmapubliken i ursprungslandet funkar det inte &#8211; där bli man skoningslöst utbuad. (Jag har utvecklat det här litet i min anmälan av &#8221;Stödernas svall&#8221; ( <a href="http://www.karlsson.at/texter/svall.htm" rel="nofollow ugc">http://www.karlsson.at/texter/svall.htm</a> ) &#8211; scrolla till näst sista stycket om ni är intreserade.)</p>
<p>Hoppas du kommer fram till en bra lösning. Kom ihåg att Kroatien snart blir medlem av EU och Schengen &#8211; då skall väl en del av byråkratin bortfalla.</p>
<p>Marita: trevligt att du refererar till en av mina favoritförfattare Bill Bryson. En av hans böcker heter &#8221;I am a stranger here myself&#8221; som handlar om hur han kommer tillbaks till USA efter många års vistelse i England. Jag har givit flera ex av den boken i avskedspresent till amerikanska vänner som skall återvända från Wien &#8211; det har alltid blivit uppskattat.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Gabrielle B		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/comment-page-1/#comment-58826</link>

		<dc:creator><![CDATA[Gabrielle B]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Apr 2012 16:22:19 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://bodilzalesky.com/?p=7637#comment-58826</guid>

					<description><![CDATA[...och i Indialand?

Jag hoppas och tror att du får stanna kvar i Zagreb om det är det du vill.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>&#8230;och i Indialand?</p>
<p>Jag hoppas och tror att du får stanna kvar i Zagreb om det är det du vill.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Marita		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2012/04/02/tankar-i-frilopp/comment-page-1/#comment-58825</link>

		<dc:creator><![CDATA[Marita]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Apr 2012 08:26:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://bodilzalesky.com/?p=7637#comment-58825</guid>

					<description><![CDATA[Jag är en främling i detta land
men detta land är ingen främling i mig!
Jag är inte hemma i detta land
men detta land beter sig som hemma i mig!

Ekelöf

Han skriver om Sverige, förstås, men visst kan det anpassas till vilket land som helst, konkret eller abstrakt. I mitt fall handlar det just om Sverige. Det är en sak att anpassa sig, passa in och en annan sak att vara hemma. Home is where your heart is, som de kloka engelsmännen säger. Om du känner dig hemma i Kroatien, finner du säkert vägar att stanna kvar. Man utvecklas mycket av att leva i ett annat land än sitt eget. Tankarna liksom växer. Var finns ditt hjärta?

Bill Bryson är en av mina favoritförfattare. Väldigt lite av det han skrivit finns översatt till svenska. Mycket är reselitteratur - eller var - nu skriver han om allt möjligt. Livets resa, uppfinningarnas och samhällets resa... Ville översätta honom för många år sedan, någon gång på tidigt 90-tal, men svenska förlag ansåg att det inte fanns en marknad för reselitteratur i Sverige. Tja. Nåja, här kommer ett litet vemodigt citat från just Bryson:
There are three things in life you just can&#039;t do. You can&#039;t beat the phone company, you can&#039;t make a waiter see you until he&#039;s ready to see you and you can never go home again.

Jag hoppas du finner din plats på jorden. Kanske finns den på flera ställen.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag är en främling i detta land<br />
men detta land är ingen främling i mig!<br />
Jag är inte hemma i detta land<br />
men detta land beter sig som hemma i mig!</p>
<p>Ekelöf</p>
<p>Han skriver om Sverige, förstås, men visst kan det anpassas till vilket land som helst, konkret eller abstrakt. I mitt fall handlar det just om Sverige. Det är en sak att anpassa sig, passa in och en annan sak att vara hemma. Home is where your heart is, som de kloka engelsmännen säger. Om du känner dig hemma i Kroatien, finner du säkert vägar att stanna kvar. Man utvecklas mycket av att leva i ett annat land än sitt eget. Tankarna liksom växer. Var finns ditt hjärta?</p>
<p>Bill Bryson är en av mina favoritförfattare. Väldigt lite av det han skrivit finns översatt till svenska. Mycket är reselitteratur &#8211; eller var &#8211; nu skriver han om allt möjligt. Livets resa, uppfinningarnas och samhällets resa&#8230; Ville översätta honom för många år sedan, någon gång på tidigt 90-tal, men svenska förlag ansåg att det inte fanns en marknad för reselitteratur i Sverige. Tja. Nåja, här kommer ett litet vemodigt citat från just Bryson:<br />
There are three things in life you just can&#8217;t do. You can&#8217;t beat the phone company, you can&#8217;t make a waiter see you until he&#8217;s ready to see you and you can never go home again.</p>
<p>Jag hoppas du finner din plats på jorden. Kanske finns den på flera ställen.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
