Den vackraste staden – bland idel vackra städer (Ljubljana, Trieste, Bologna, Florens, Parma, Reggio) – jag besökte under den här resan är Siena, som ju är världens vackraste stad, eller hur?
Vi var tre damer på denna lilla toskanska utfärd: Alexandra, Londi och jag. Vi ägnade två dagar åt att gå runt, runt, upp, ner och bara betrakta. Siena är skapat i ett stycke, allt hör ihop med allt och allt är förunderligt vackert, det mesta tegelrött-brunt-ockra, men här och där sticker marmorn fram som ädelstenar i tegelinfattningen. Och runt omkring böljar de toskanska kullarna med sina cypressrader, pinjemoln och kyrktorn.
Piazza del Campo med Torre del Mangia ur en lite halvbra vinkel
blick över ett hörn av Orto de’ Pecci och husen på andra sidan
duomo di Siena längst upp ovanför de andra taken
Alex och Londi i en av de många uppförsbackarna
vy över kullarna bortom Orto de’ Pecci