Under vissa morgnar när ingenting annat trycker på håller jag ett slags ”andaktsstund” för att rensa tankarna från slagg och bråte, för att få lite vidare blick. Den här morgonen har jag ägnat åt Paul Celans dikt ”Nacht” och sedan ha jag försökt att mejsla fram en svensk version. Jag visar er detta försök även om det finns ställen jag inte riktigt kommer överens med. Celan översätter jag nog så envist för att jag inte kan det.
Nacht
Kies und geröll. Und ein Scherbenton, dünn,
als Zuspruch der Stunde.
Augentausch, endlich, zur Unzeit:
bildbeständig,
verholzt
die Netzhaut –:
das Ewigkeitszeichen.
Denkbar:
droben, im Weltgestänge,
sterngleich,
das Rot zweier Münder.
Hörbar (vor Morgen?): ein Stein,
der den andern zum Ziel nahm.
°°–°°
Natt
Grus och stenrull. Och en skärvton, tunn,
som stundens uppmuntran.
Ögonbyte, omsider, i otid:
bildbeständig,
förvedad
näthinnan –:
evighetstecknet.
Tänkbart:
däruppe, i världsgallret,
stjärnlikt,
två munnars röda.
Hörbar (före morgonen?): en sten,
som tog den andra till måltavla.
En engelsk version, signerad Lynch/Jankowski (1985)(utan radbrytning):
Pebbles and scree. And a shard note, thin / as the hour’s message of comfort.
Exchange of eyes, finite, at the wrong time: / image-constant, / lignified / the retina -: / the sign of eternity.
Conceivable: / up there, in the cosmic network of rails, / like stars, / the red of two mouths.
Audible (before dawn?): a stone, / that made the other its target.
Och vilket fattigt språk engelskan kan vara, eller göras till. Jag tycker det är havaeri efter haveri. Med svenskan är hand-i-handske…
Celan är nog – av någon anledning – extra svår att översätta till engelska. Svenskan däremot verkar ligga – till förvirring – nära hans språk och Yoko Tawada har som du kanske minns hittat förbindelser mellan hans språkbilder och japanskan…
Och om du inte minns så finns här en text som talar om detta.
Jodå, jag kommer så väl ihåg den japanska vinkeln… Men jag tror inte det har enbart med Celan att göra. Jag har ju min hobbyteori här, där jag tror att engelskan har svårt för substantiv, men lätt för verb… Ekelöfs ”meningslöshet” på svenska har ingen atomvikt, på engelska väger den sjutton ton med ”meaningslessness”… Titta på vad de stackarna måste orka med i ”network of rails” i stället för ”galler”… Och det är just därför Tranströmer översätter så lätt till engelska: därför att hans metaforer är baserade på rörelseord, titta på verbens roll i hans metaforer, jämfört med ex-vis Ekelöf eller Lindegren…
(Detta som skissen till en längre essä jag gärna skriver, om förskott gives…)
ett litet bidrag:
Noć
Šljunak i obluci. I crep gline, tanak
kao reči času.
Razmena očiju, najzad, u nevreme:
otporna na sliku,
odrvenela
mrežnjača -:
znal večnosti.
Zamislivo:
preko, u ogradi sveta od prošća,
poput zvezda,
ruj dvoja usta.
Čujan (pre jutra?): kamen,
što drugi za cilj uze.
Tack Mathias,
jag rotade lite med radbrytning och blankrader så att texten kom mera till sin rätt. Vem har gjort översättningen?
PS Vad är ”ruj” för ett ord? Jag hittar det inte i mina ordböcker som i och för sig inte är höjden av precision. Å andra sidan ser jag (på ordet ”nevreme” till exempel) att det här inte är kroatiska eller i alla fall inte den kroatiska jag försöker lära mig; är det serbiska? Eller vad?
PPS Jag slog upp ”Netzhaut” och hittade ”mrežnica” och då hajade jag till eftersom jag tillbringat en dag vid en flod med det namnet. Floden ”Näthinnan” alltså eller betyder det något annat också?