Eftersom det tillhör sällsyntheterna att mina recensioner i Hufvudstadsbladet dyker upp på nätet vill jag nu ”fira” att min text om boken Jerusalem. En bok som hjälper dig att gå vilse. finns i nätversion. Och här på nätet firar man med en länk i stället för med en drink, eller hur? Och före länken placerar jag textens inledning:
Innan jag går in i labyrinten hänger jag den tysk-judiska poeten Else Lasker-Schülers ord ”Gottes Herz ist: Jerusalem” om halsen likt en amulett. Jag har levt så länge med hennes dikter att mitt Jerusalem bär hennes färger: ” Överallt hänger ännu en strimla av paradiset. Och även om vi ibland går förbi den, så är det bara vissa människor som känner igen den första hembygdens skimrande blomsterbädd. Hela världen var en gång . . . paradis, en glödande melon på evighetens gren, som föll ner i Guds sköte.” Nu börjar ni bli oroliga, jag känner allt hur ni prasslar lite otåligt med tidningsbladen och tänker att ”den här människan vet inte vilken bok hon skriver om”. Else Lasker-Schüler finns som ”Jerusalem-original” på sidan 228, slingrar jag mig, se efter själva! Men nu stiger jag in:
Jättefint. Den ska jag köpa.
Vilken helt underbar recension. Själva recensionen är redan den en litterär upplevelse. Och vem skulle inte vilja läsa boken efter dessa ord från dig, Bodil?
Grattis!
Hej Karin och Marlena,
ja, jag blev allt lite förtrollad av den här boken…