Johannesbrödträdet hör till de mytomspunna träden i vår värld. Trädet självt i sin eviga grönska där det står på en torr hård jord, men särskilt dess märkligt formade frukter talar till fantasin och inbillningskraften. I litteraturen finns detta träd redan i Gilgamesheposet och sedan förstås på många andra ställen: I Giovanni Vergas I Malavoglia finns på gården en mäktig carrubo. Och så här säger Fernando Pessoa en gång:
Ibland promenerade vi arm i arm under cedrarna och
johannesbrödträden och ingen av oss tänkte på att leva.
Vi trodde oss vara odödliga.
Igår blev jag rikligen beskänkt med johannesbröd från den vackra solöversköljda ön Hvar.
Jag kommer att äta dem – och mäta mitt guld med dess frön.
För ni känner väl till historien om sambandet mellan johannesbrödfröet och mätning av gulds renhet och massa? Ordet ”karat” kommer från grekiskans keration som betyder just johannesbrödfrö. Dessa frön är sinsemellan mycket lika också från frukt till frukt och en gång i tiden var man säker på att alla vägde exakt lika mycket. Och kanske gör de det. Vi är väl inte här för att räkna undantagen?
Här kan ni läsa lite mer och lite sakligare om den här karathistorien.