En dikt av Horst Samson

Sedan en liten tid är min översättning av Herta Müllers ”Hunger und Seide” inskickad till förlaget och jag har – med viss möda – släppt taget om den boken. Ändå verkar jag ha en särskild, delvis omedveten, uppmärksamhet riktad mot den rumänientyska diktaturerfarenheten. Härom dagen stötte jag på några dikter av Horst Samson. Han föddes 1954 på Bărăgan-stäppen, dit hans föräldrar blivit deporterade från byn Albrechtsflor/Teremia Mich i Banatet (Herta Müller är också ifrån Banatet). 1978 kom hans första diktsamling ”Der blaue Wasserjunge” ut. Efter att han tillsammans med bland andra Richard Wagner och Herta Müller undertecknat ett protestbrev mot den dåvarande rumänska diktaturen fick han skrivförbud 1985 och blev året därpå mordhotad av Securitate. 1987 emigrerade han till dåvarande Västtyskland och han lever idag i Neuberg i Hessen.

RUMANIA BY NIGHT

  für Ludwig Fels und Guntram Vesper

Unaufhaltbar
Wuchs in den Wörtern
Der Tumor. Am Zwetschgenschnaps
Hielten wir uns
Fest: Fremd
Sein in der eigenen
Haut! Angst vor
Und das vergriffene
Land – Mord

In zahlreichen
Auflagen! Menschen
Verschwinden wie
Der Duft
Von billigstem

Eau de Cologne.

42 tankar om “En dikt av Horst Samson

  1. Den blå vattenpojken. Till vår kännedom.

    Kan du inte översätta den här dikten och skicka till Lyrikvännen, Ellerströms förlag. Jag har en förnimmelse av att de skulle publicera den. Eller flera av dem.

    En rörelse går ner från smaken av Zwetschgenschnaps (hur skulle du översätta det?) till dunsten av en äcklig doft, som döljer…

  2. ”Zwetschgenschnaps” ska vara plommonbrännvin. Vilket på svenska kanske låter… för civiliserat? Drycken i dikten är nog ganska frän, förmodligen hembränd: den har mognat i en tunna på bakgården under bar himmel. Och jag tycker också att Lyrikvännen skulle vara en bra adressat.

  3. Oj, jag tänkte också just prata om denna Zwetschgenschnaps – (via šljivovica då) men jag släpper det, eftersom förklaringen redan är given.

    Jag ska se om jag kan få till någon översättning av dikten här. Kanske vill du, Jens Christian, bistå mig? Eller har du rentav ett förslag färdigt?

    PS Jag googlade på Baragan och hittade det här:

    Der Bărăgan wurde nach dem Ende des Zweiten Weltkriegs Ziel von Verschleppungen politisch verfolgter Personen (darunter auch deutschstämmiger Familien aus dem rumänischen Teil des Banats), die größtenteils ihr Eigentum verloren, aber nach einigen Jahren wieder in ihre Heimat zurückkehren konnten.

    Nicht nur Rumäniendeutsche waren von der Bărăgan-Deportation betroffen; im Juni 1951 wurden 12.791 Familien aus einer Grenzzone zwischen Rumänien und Jugoslawien wegen eines Zerwürfnisses zwischen Josef Stalin und Josip Broz Tito in die Bărăgan-Steppe zwangsumgesiedelt.

    Von 40.320 Personen waren 9.410 Deutsche, die anderen 30.000 waren Rumänen, Serben, Bulgaren und Ungarn. Zur Erinnerung wurde am 23. Juni 2001 ein Denkmal in Fundata (bei Slobozia) mit den Namen der Zwangsumgesiedelten eingeweiht.

  4. Bodil, jag har inte riktigt den finmotoriken som krävs för poesi. Men jag är gärna med och diskuterar!

  5. Kanske kan vi göra det här – inför ”öppen ridå”. Det vore i så fall inte första gången under pausträdet, men först ska jag fundera lite. Eller nej, förresten, jag gör ett lite försök direkt.

    Ohejdbar
    Växte den i orden,
    Tumören. I plommonbrännvinet
    Höll vi oss
    Fast: Främlingar
    I den egna
    Huden! Rädslan för
    Och det förbrukade
    Landet – mord

    I talrika
    Upplagor! Människor
    Försvinner som
    Doften
    Av den billigaste

    Eau de Cologne.

    ”Vergriffen” är svårt att få någon rätsida på och jag förstår mig egentligen inte riktigt på kombinationen ”Angst vor Und das vergriffene Land”. Nu kan vi börja putsa och såga.

  6. Bodil,

    Und das vergriffene Land, tycks omilt instucket mellan Angst – och Mord.

    ”Talrika upplagor” skulle jag byta mot ”oräkneliga…”

    eftersom talrik som ord är så förlorat i svenskan, utom vid fågelskådning.

    Jag skulle skriva ”vid plommonbrännvinet”, inte ”i”. Men det är ju upp till vars och ens sensibilitet.
    Jag ser liksom flaskan stå på bordet bland kamraterna, den klena trösten…

    ”som doften” kunde vara ”likt doften”, men det är en gammaldags noggrannhet.

    I övrigt är det ju bra, snart klart! Heja oss.

  7. Inget är svårare att översätta än en dikt – och knappast något är roligare. Din översättning är jättefin, Bodil. Skojigt också att se andras förslag. Varför inte ”förskingrade” landet istället för ”förbrukade”?

  8. Vergriffene, är väl släkt med ”övergrepp/misstag”(?), svårt det där.
    Intressant också med kopplingen till ”inte längre finnas i tryck”, apropå ”upplagorna”. Alltså, censuren dold bakom det enda ordet.

  9. Ja, Gabrielle, tror faktiskt du har hittat kärnan i den där passagen. Bevisen går inte längre att få tag i.

  10. Det Gabrielle skriver om ”vergriffen” och kopplingen till något som inte längre går att få tag på, är väldigt viktigt. Men hur ska det formuleras på svenska? Alltså, det fanns ett land. En gång. Men nu är detta land ”vergriffen” och står inte att uppbåda någonstans.Samtidigt måste det elegiska balanseras med bismaken av censur. (Om man ska vara väldigt konkret förekom det ibland att regimen – eller dess hantlangare – köpte hela upplagor av en misshaglig bok. Därefter var den, bevisligen, ”vergriffen”.)

    Om det varit prosa hade jag ersatt ”talrika upplagor” med ”massupplagor”. Nu blir det fel på alla möjliga sätt.
    Gabrielles ”oräkneliga” ser bättre ut, möjligen är ”oändliga” ett alternativ.

    Däremot hellre ”i” plommonbrännvinet än ”vid”. Det är ju buteljen de klamrar sig fast i, och inte i varandra. Eller?

    ”Rädslan för mord” och det instuckna landet tycker jag man ska låta stå precis så som du skrivit, Bodil. I originalet finns ju heller ingen riktig rätsida, utan man kan tolka det så att budskapet – i just den passagen – är ”Angst vor Mord”. Och att detta med ”das vergriffene Land” är som en viskning från sidan, en vålnad som sufflerar något som nätt och jämnt hörs.

  11. Tack alla tre! Jag börjar med att eleminera ”talrika”:

    Ohejdbar
    Växte den i orden,
    Tumören. I plommonbrännvinet
    Höll vi oss
    Fast: Främlingar
    I den egna
    Huden! Rädslan för
    Och det förbrukade
    Landet – mord

    I oräkneliga
    Upplagor! Människor
    Försvinner som
    Doften
    Av den billigaste

    Eau de Cologne.

    Det största problemet är fortfarande ”vergriffen”. Här får vi fundera vidare (om ni vill). Sedan finns det eventuellt ett och annat som behöver putsas. Kanske ska ”den” bort ur nästsista raden: Av billigaste

  12. Slår man på ”vergriffen” i ordböckerna (även sjuttio år gamla) så anges alltid bara ”slutsåld” som adekvat översättning. Jag tycker att det är fel, och att det ger alldeles för positiva signaler. En bok som verkligen är ”slutsåld” är populär och därför är det bara en tidsfråga innan en ny upplaga ges ut. En bok som är ”vergriffen” har däremot försvunnit från hyllorna, förmodligen för gott. När ordet används omges det ofta av beklagande gester.
    ”Ich suche die Werke von Horst Samson.”
    ”Die sind leider vergriffen.”
    Det är den där sorgsna uppgivenheten man måste hitta…

    Och ja, ”av billigaste”. Utan ”den”. Viel schöner.

  13. Ursäkta om en enkel skomakare lägger sig i denna diskussion. Redan innan jag läst JCB:s senaste kommentar funderade jag på om inte ordet ”utsåld” kunde passa? Så vitt jag förstår betyder det på svenska dels detsamma som ”slutsåld” (vilket givetvis inte passar) men också ”förrådd.”

    Fast det är bara som jag tror.

  14. Bengt, vinklingen mot förräderi är intressant – och relevant. ”Utsåld” svarar också mot tonen av förtvivlan i upptakten (tumör och brännvinspava).

    Ett annat, mera långsökt alternativ är att översätta ”das vergriffene Land” med ”landet som upphört”.

  15. ”Bortslumpad” har en vacker och suggestiv, aningen ödesdiger klang. Men då man säger man ju också att ingen vill ha landet. Det här är kanske hårklyverier, men förutsättningen för att något ska bortslumpas är väl att det råder överflöd? Medan ”vergriffen” uttrycker brist, att något saknas?

  16. För den som eventuellt läst min blogg eller mina kommentarer här och där är det ingen hemlighet att jag har det ytterst svårt för modern lyrik. Jag får helt enkelt inte ut något av den. Numera läser jag i stort sett endast det som Bodil publicerar under Pausträdet men, om sanningen skall fram, blir det oftast pliktskyldigast – skriver Bodil om något måste det finnas något väsentligt där även om jag inte kan hitta det.

    Hur trevligt då att träffa på ett stycke poesi som talar till en! Men det är egentligen diskussionen kring översättningen som fått mig att förstå (?) och uppskatta Samsons dikt. Tack för det Bodil och ni alla som resonerat omkring ordens betydelse.

  17. ”das vergriffene Land”

    det våldförda landet?
    det skändade landet?
    det förödda landet?
    det hemsökta landet?

    Marlenas ”det förskingrade landet” täcker nog uttrycket bättre.

  18. Tillägg:
    Jag tror det ingår i hans estetik – som jag uppfattar den – att inte använda alltför emotionella ord.
    Även jag tänkte på våldförd, men det tror jag blir för svulstigt.

    Så jag lämnar sista ordet till Bodil.

  19. Tack igen för förslag och tankar! Bengt, tack för vänliga ord – kanske gömmer du på ett förslag på en översättning av ”vergriffen”? Och Marlena, det du säger om poetens tänkta glädje över det vi gör här, får mig att fundera på om jag inte skulle försöka kontakta honom och fråga om ”vergriffen” och även annat. Beträffande, ”bortslumpade”, Jens Christian, så behöver det kanske landet inte vara bortslumpat med rätta. Sedan har vi ju Marlenas ”förskingrade”, som Agneta påminner om. Och Gabrielle, om jag följer din tanke här: ”bortslumpad” är kanske i så fall passande ”i tonen”, men ändå vore det ju roligare om vi kunde hitta ett ord, vars betydelse ligger närmare ”vergriffen”. Sista ordet låter vänta på sig.

  20. Man skulle vilja ha en kommentar av en praktiskt sinnad representant för detaljhandeln. Någon som har en färgaffär i Östhammar eller säljer flytvästar i Ystad och som kunde berätta för oss hur man resonerar kring varor som utgått ur sortimentet. Vilka ord används? Och vad heter ”vergriffen” på andra språk, t ex engelska?

  21. Ja, det vore förstås något, fast den chansen är väl inte så stor. Sedan tycker jag väl att ”vergreifen” här gömmer på något som är besläktat med ”förgripa sig”, alltså att man också förgripit sig på landet. Jag tittade efter ”vergriffen” i Collins German Dictionary, men det gav inte mycket: ”unavailable” och Buch ”out of print”. Übrigens har jag mailat Horst Samson, men det är förstås ingen garanti för att han svarar.

  22. Jag plockade ”esaurito” ur din lista, Jens Christian, och stoppade in ordet i mitt italiensk-svenska lexikon och fick ut:

    1. tömd, förbrukad, utgången, slutsåld, utsåld
    2. kraftlös, utpumpad, överansträngd

  23. utförsåld (utförsäljning) var ett ord jag tänkte på, men avstod ifrån. Det blev för torrt, för mycket marknad.

    Personligen tycker jag att det i sådana här lägen kan vara bra att tänka friare, kring betydelse, snarare än att stirra sig blind på ordet. Kan finnas helt andra ersättningsformer.
    Men DÅ är det ju bäst att ha kontakt med författaren, om hans, eller ens egna förslag.

    Jag har en översättning som väntar. Börjar bli sugen märker jag.
    So far so good interactions, Bodil.

  24. Det utgångna landet!

    Men jag håller med er båda, Bodil och Gabrielle, att man i det här läget gärna vill inhämta författarens tolkning. Och jag tror nog att han svarar. Med tanke på den egna biografin tycker han kanske att det känns bra, följdriktigt, att någon sitter i Zagreb och vill översatta hans rumänska dikt (skriven på tyska) till svenska?

  25. Ett försök med det då, Jens Christian:

    Ohejdbar
    Växte den i orden,
    Tumören. I plommonbrännvinet
    Höll vi oss
    Fast: Främlingar
    I den egna
    Huden! Rädslan för
    Och det utgångna
    Landet – mord

    I oräkneliga
    Upplagor! Människor
    Försvinner som
    Doften
    Av billigaste

    Eau de Cologne.

    Marlena skrev till Samson och frågade om ”vergriffen” och fick ett intressant svar, som jag nu väntar på att (eventuellt) få klartecken att publicera här.

  26. Nu har jag/vi fått klartecken från Horst Samson att publicera svaret på vår fråga om ”vergriffen”:

    Sie haben das richtig erkannt,
    aber es steckt noch bedeutend mehr in der Zeile,
    die Verzweiflung der Aufrechten im Lande,
    die kein Land mehr haben, weil sie genau
    dieses Land, in dem sie leben, so wie es ist
    und sich entwickelt hat, nicht als Land
    akzeptieren können und es ihnen also verloren ist,
    vergriffen. Und es spiegelt sich in diese Zeile
    auch das Leid des Emigranten, des Exilierten wieder,
    der – wie ich und meine Schriftsteller-Freunde Herta Müller
    oder Richard Wagner gezwungen war, im März 1987
    das Land zu verlassen.Und damals, 1987, war die ‘Realität so,
    dass keiner von uns hoffen konnte, dieses Land (zumindest nicht
    in den nächsten Jahren der Ära Ceausescu) je wieder zu sehen.
    Es war in diesem Sinne vergriffen, nicht mehr da, ausgelöscht.

    Und so greift das eine ins andere – wie im Gedicht auch
    formal realisiert, wo eine Zeile in die andere greift und das Gedicht
    vorantreibt, steht auch das Wort Mord in polivalentem kriminellem Sinne da
    – körperlicher Mord an den Aufmüpfigen, an Systemgegnern,
    aber auch die seelische Tötung der Exilierten, der Emigranten.
    Und in Zusammenhang mit dem sachspezifischen Begriff ”vergriffen”,
    der ja aus dem Verlagsbereich, dem Schriftstellermillieu stammt,
    wird auch die ”Ermordung” – im Sinne von Zerstörung
    der Sprache und des Sprechens evoziert, die Niederschlagung
    der Kommunikation, das eisige Schweigen. Der Terror hat ….
    zahlreiche Auflagen.
    Um ins komöplexe Finale zu minden, und den Werte des Menschen
    in der Diktatur zu beleuchten.

  27. Men efter att på allvar ha löst allt det här, också den mening där han nämner exilens människor, känns det för mig ändå mest naturligt, och arketypiskt, med ”det förlorade landet”.

    Konsensus behövs inte. Men det är min läsning.

  28. Vilket svar! Så mycket information och utrymme för nya tolkningar. Min Schnapsidee med ”det utgångna landet” håller inte. Här behövs något starkare. Nu lämnar jag datorn (och all uppkoppling) under några dygn. Det ska bli spännande att titta förbi här i nästa vecka och se vad som hänt med ”vergriffen”. Viel Glück, allerseits.

  29. Ja, Samsons svar på ”vergriffen”-frågan är värd sin egen läsning. Samtidigt är det väl så att det snarare komplicerar än förenklar vårt problem. ”Förlorade” är vackert, men för mig för generellt; jag menar att ”vergriffens” detaljskärpa säger något annat, att det ordet liksom skrapar emot med sin saklighet och väcker ett slags uppmärksamhet (i förbindelse med ”land”), som ”förlorade” inte gör. Kanske är Bengts ”utsåld” (som jag först inte gillade) det som ligger närmast…

    Ohejdbar
    Växte den i orden,
    Tumören. I plommonbrännvinet
    Höll vi oss
    Fast: Främlingar
    I den egna
    Huden! Rädslan för
    Och det utsålda
    Landet – mord

    I tallösa
    Upplagor! Människor
    Försvinner som
    Doften
    Av billigaste

    Eau de Cologne.

    Ja, jag ändrade ”oräkneliga” för att det är något med rytmen jag inte riktigt tycker om. Kanske måste det ändras igen…

  30. Det utsålda var inte så dumt.(som jag trodde, Bengt :)

    Tallösa var bra, just för att det inte används så ofta, men inte har samma räknareklang som talrika.

    Utsålda är ett konstaterande, samtidigt som man (jag) skulle vilja ha ett ord som samtidigt rymmer det understuckna, det där som jag läste in från början; censuren, de bortförda böckerna.

  31. makulerade föresvävade mig också igår, men det får en lite komisk klang, en sorts satir som han inte bedriver, så som jag uppffatar honom.
    Hugaligen vad vi letar. Många bäckar små…

  32. Ja, Bodils blog skänker oss många trevliga stunder. Så sant, ordet vore lite konstigt där. Han bedriver definitivt ingen satir. Hans dikt är född ur smärta.

  33. Jag tror jag stannar vid ”utsålda” – tills någon kommer på något bättre förstås. Det är konstigt – eller kanske egentligen inte – men redan i det ögonblick då jag började fundera på en översättning, tänkte jag: Vad ska jag göra av ”vergriffen”?

  34. Nu smyger jag in här och fäller en enkel kommentar gällande ”vergriffen”: Alternativet ”utsålda” är väl inte så dåligt, men varför inte ”det misshandlade landet”? Ett tag tänkte jag mig ”försummade”, men det vore nog för svagt.

  35. L, tack för din kommentar. Jag tror eller tycker ändå att ”misshandlade” blir för allmänt i förhållande till ”vergriffen”. Fortfarande tycker jag att Bengts förslag ”utsålda” ligger närmast.

Kommentera