Jesi li gladna? – en lektion i kroatiska

Det jag har lyckats med sämst här i mitt nya kroatiska liv är nog själva språkinlärningen: Min kroatiska var fram till för någon vecka sedan bara en oordnad samling lösa ord och småfraser. Jag skyllde hela tiden på att mitt arbete som svensklärare här tillsammans med alla mina sidoarbeten som översättare, frilansskribent och lärare i modern tysk litteratur tog för mycket av min tid och dessutom har jag ju Londi att sköta. Och så är min ålder inte till fördel för inlärning av ett helt nytt språk. Så sa jag, så tänkte jag, men för två veckor sedan bestämde mig för att åtminstone göra ett försök att skapa lite struktur i min ”minikroatiska”. Så nu tar jag en privatlektion i veckan. Min lärare är en av mina före detta svenskstudenter från hösterminen. Snart kommer hon hit för den tredje lektionen och jag sitter här och repeterar mina verb. Får jag bjuda er på verbet ”vara”? Infinitiven är ”biti” och det har jag tagit in, men till min förvåning finns det två typer av presens av detta verb, en för frågor eller för betoning. Så här ser det ut:

(ja) jesam
(ti) jesi
(on, ona, ono) jest
(mi) jesmo
(vi) jeste
(oni, one, ona) jesu

Och så finns det en rad presensformer för normalfallet:

(ja) sam
(ti) si
(on, ona, ono) je
(mi) smo
(vi) ste
(oni, one, ona) su

För att förtydliga detta ger jag några exempel:

Jesi li gladan/gladna? = Är du hungrig? (mask/fem)
Gladan/gladna sam. = Jag är hungrig. (mask/fem)
Ja sam gladan/gladna. = Jag är hungrig. (mask/fem)

Lite förklaringar: Orden inom parentes är personliga pronomina som man inte alltid behöver använda. Verbet får inte stå först och ”li” är en frågepartikel.

12 kommentarer till “Jesi li gladna? – en lektion i kroatiska”

  1. Det låter mycket spännande! Verbet ”vara” är riktigt spännande i slaviska språk. Läste ju ryska förra terminen och då behövs verbet inte i presens i predikativa konstruktioner. Det räcket med konstruktioner som ”Jag lärare. Han svensk. De snygga.”.Mycket enkelt och bra tycker jag. 🙂

    Många hälsningar från Uppsala,
    Constanze

  2. ”Li” som frågepartikel kommer jag ihåg från ryskan också (under två bortslumrade år på gymnasiet…)

  3. Hej Constanze,
    idag märkte jag att den där regeln om betonat och obetonat ”biti” är något mer komplicerad än jag skrev här imorse, men jag låter det stå som det står för att inte krångla.

    Gunnar,
    intressant med din utvidgning om ”li”. Idag fick jag veta att denna partikel inte alltid är helt nödvändig i talad kroatiska. Nå, jag vet i alla fall att den finns. För övrigt blir det säkert tillfälle till fler justeringar av det jag just nu tror mig veta. Detta är i sanning en process.

  4. Även jag har läst lite ryska en gång i tiden och det kändes nästan lite barbariskt att utelämna ”är” i meningarna.

  5. Det här utelämnade ryska ”är-et” ter sig på sitt sätt ganska naturligt, om man tänker efter. Vad skulle ”är” egentligen tillföra för information i Constanzes exempelsatser ovan?

  6. Säkert som amen i kyrkan kommer en kommentar från mig där jag jämför med tjeckiskan. Vi drar väl verbet ”vara” på tjeckiska också, ett bra exempel på likheterna mellan två slaviska språk:

    být

    já jsem
    ty jsi
    on, ona, ono je (jest)
    my jsme
    vy jste
    oni, ony, ona jsou

    ”om” heter på tjeckiska ”jestli” eller ”-li” som hakas på efter verbet: ”Nevim, je-li doma” (jag vet inte om han är hemma). Dock är det mycket vanligare att använda ”jestli”.

    Det finns många likheter, till exempel ”chvála” betyder ”beröm” på tjeckiska medan det på serbokroatiska betyder ”tack”.

  7. Jag är hungrig heter förresten ”Mám hlad” på tjeckiska. Skiftningen mellan h-g är en vanlig skillnad mellan tjeckiska å ena sidan och polska/ryska å den andra. På ryska heter det ”Glas” (jmf. ”glasnost”), på tjeckiska ”Hlas” (röst. Här ansluter sig kroatiskan till de östslaviska språken när det gäller ”h-g”. Nu får jag ge mig.

  8. Rent allmänt: är ”vara” alltid ett oregelbundet verb, i alla fall om man tänker från infinitiv till 1:a pers sing.

    Jag kan för stunden bara komma på spanskans ”estar” – ”estoy” som exempel på regelbundet (och det är ju inte ett riktigt ”hamletskt” vara heller…)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *