mars, 2011 - Bodil Zalesky

Tågresa genom det sköna Slovenien i slutet av februari

11/3 -201111/3 -2011 Bodil Z

En dag i slutet av februari gjorde R, Londi och jag en tågresa till Ljubljana. Här är stationerna längs vägen: Dobova-Krško-Sevnica-Zidani Most-Trbovlje-Ljubljana. Dobova känner ni redan till om ni läst det förrförra inlägget här. I eller vid Krško finns Sloveniens enda kärnkraftverk och därifrån får även Kroatien energi. Sevnica är en liten stad, i vars äldre del jag skulle kunna tänka mig att promenera omkring en sommardag. I Zidani Most finns inte mycket mer än en bro och i Trbovlje finns, som ni ser om ni klickar, en enorm skorsten. Vid tillfälle ska jag göra en separatbetraktelse över detta monster här. Nå, om stationerna mellan Zagreb och Ljubljana inte erbjuder många lockelser för resenären (utom möjligen Sevnica), så är själva färden utmed Sava hänförande vacker. Delvis for vi samma sträcka som Londi och jag farit i december på vår väg mot Brno, men från ett stycke före Zidani Most möttes vi eller jag av nya vyer.

Här kommer i ordningsföljd bilder från ditvägen:

Och till sist en bild från hemvägen, strax efter att vi lämnat Ljubljana bakom oss igen, innan mörkret föll:

Till Samobor ändå

10/3 -201110/3 -2011 Bodil Z

Vi kom till Samobor ändå – med bil blev det framförd av R. Vi kom dit strax före karnevalen, Fašnik, som nu är över:

förväntan i den kalla luften

Stari grad skymtar på höjden

"Samoborske delicije" – kanske kan man köpa sig en äkta Samoborska kremšnita där?

här vill jag sitta om sommaren, ja, egentligen redan nu, för våren stiger just in här

°°

En dag ska jag överlista busschaufförerna och ta mig dit igen tillsammans med min förbjudna hund, Londi.

EU-yttergräns

9/3 -20119/3 -2011 Bodil Z 6 kommentarer

Gränsen mellan Kroatien och Slovenien är en sådan där allvarlig gräns, där alla papper kontrolleras både en och två gånger, särskilt om man far från Kroatien till Slovenien. Här ska ingen ”obehörig” slippa in. Åker man tåg så genompromeneras vagnarna gång på gång av uniformerade varelser som vill se än det ena än det andra, men till skillnad från när vi åkte till Brno vid juletid, så var det ingen som krökte rygg under sitsarna, när vi passerade gränsen vid Dobova nu i februari. Fast en blick genom fönstret erbjöd en liknande syn som då:

Inför Nachhernachher

8/3 -20118/3 -2011 Bodil Z 3 kommentarer

För ungefär ett år sedan stötte jag på ett udrag ur en novell av den schweiziska författaren Marina Bolzli i den ukrainsk-polsk-tyska litteraturtidskriften Radar, som främst kommer ut på nätet. Jag gillade texten och översatte den och satte in den i Salongen.

Lite senare fick jag Bolzlis adress och ännu lite senare, närmare bestämt någon gång förra sommaren fick jag hennes roman Nachhernachher. Efter läsningen skrev jag lite om den här under pausträdet:

Det är en roman om en ung kvinnas gradvisa glidande bort från den tillvaro där hon förut varit hemma och som hon känt en oreflekterad tillhörighet till. Strax före romanens början störtar hennes värld samman, då hon förlorar den stora kärleken. Rubrikerna till romankapitlen utgörs av klockslag från morgon till kväll av en och samma dag och ”handlingen” består i en monolog, som verkar var riktad till en (tänkt) granne i huset där kvinnan bor.

I de första kapitlen beskrivs ett tillstånd av bedövning, en bedövning som följer direkt på slaget och som föregår smärtan. Sedan kommer smärtan, minnena, sorgen och så småningom ett slags förfall och förlust av verklighetsorientering. Alltsammans berättas mycket detaljerat nästan smärtsamt pedantiskt och förloppet ter sig som en blind och döv vandring utmed tomhetens trögflytande massa.

Språket i boken har ett starkt sug och en betvingande rytm och måste upplevas – helst i original. I slutet av det där inlägget finns några korta avsnitt både i original och i min översättning.

Ikväll mellan halv fem och sex kommer Marina Bolzli att besöka högskolan Dalarna där en studentgrupp kommer att ställa frågor till henne om denna hennes roman ”Nachhernachher”. Det kommer att ske ute i cyberrymden och jag kommer också att vara där. Just nu biter jag lite på naglarna för att det ännu är så långt före nachher och vem vet hur det kommer att vara nachhernachher. Jag håller tummarna för att tekniken inte ska svika oss…

Bland hundvänner vid moskén

7/3 -20117/3 -2011 Bodil Z 10 kommentarer

Nu är det ganska länge sedan vi var vid havet. Londi och jag går våra promenader i grönområdena vid moskén som vanligt. Sedan en liten tid vet jag att det för bara några årtionden sedan såg helt annorlunda ut där nere. Sava svämmade över fritt över fälten och det fanns mängder av små flodarmar som slingrade omkring bland träden. Nu hotas fälten av ett vägbygge, men vi hoppas att det inte blir av eller åtminstone att det fördröjs.

Igår träffade vi både Emo, Buba och Tessa och deras mattar Gordana, Draženka och Ivana. Hundarna hade roligt och mattarna hade det inte heller dåligt:

Londi, Emo och Tessa