Hus kring Hvarska

Nu har Londi och jag travat omkring här i kvarteren kring Hvarska i över en vecka (R. reste tillbaka till Sverige för två dagar sedan) och jag börjar få en vag bild av hur saker och ting hänger ihop på den här platsen. Bebyggelsen varierar mellan ultramoderna höghus med oval grundplan och gnistrande färger, slitna gråa oändligt fula betongbyggnader i olika höjd från kommunisttiden – fast i den vackra höstsolen ger dem stundtals en försonande patina – och låga gamla hus från de byar som en gång måste ha funnits här med vinrankebersåer, plank och gamla fruktträd. De olika hustyperna finns tätt inpå varandra i en salig blandning, man har inte rivit bort det gamla för att bygga hela ”områden”, utan det ena går i det andra, fast det gamla är naturligtvis på väg bort, men många av byhusen ser ännu ganska sega ut och deras invånare också. Och här och där ringlar sig fortfarande en grusad byväg tätt intill de blänkande skyskraporna avskild från dessa enbart av lite buskar och träd och ett eller annat skjul. Byvägarna här är lite som älglederna som fortsätter att löpa genom villakvarteren i Vänersborg även om älgarnas tid där är förbi.