Augustipaus
3/8 -2010
Jag väljer en bild från min lilla italienska juniresa som pausbild nu när jag ger mig av från pausträdet för ett tag igen:
Detta är Bisenzio – det är svårt att inte tala ”ungarettiska”, när man talar om om italienska floder – där den flyter fram utmed Pratos murar.
Trevlig sensommar! Jag är tillbaka om några veckor och kanske kommer det något ”mellanstick” här dessförinnan.
Spädbarn förstår allt
2/8 -2010
Under barnens första månader gjorde jag två gånger samma oerhörda upptäckt (ja, det går att upptäcka samma sak två gånger): De förstår ALLT. Inte i första hand det jag sa utan det jag menade, när jag sa något till dem. De förstod i kraft av sin absoluta uppmärksamhet, en uppmärksamhet som var både koncentrerad och helt öppen. Jag minns att jag var förvånad, men att jag samtidigt upplevde det som självklart. Det förvånansvärda var egentligen att jag inte vetat om detta om spädbarn tidigare.
Här har de två hunnit bli lite äldre.
Den här morgonen när jag läste understreckaren i SvD, kom minnena av de här perfekta ”samtalen” över mig med full kraft. Läs här: Barns intelligens är inte lägre – bara annorlunda
Texten är skriven av Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet.
Lucija Stupica: Trång gränd
1/8 -2010
Jag fick den här diktantologin för knappt ett år sedan och nu när jag läser om dikterna i den, märker jag att ganska mycket av det första intrycket består: ”en luftig känsla, en känsla av att vara i ett landskap och ett slags stilla, kanske ytligt sett omotiverad, glädje”. Fast nu finner jag nog mera vemod än jag gjorde vid den första läsningen, men det är ett slags ”bevingat” vemod, som inte drar ner en mot marken. Och gång på gång finner jag smala fickor fyllda med förundran över tillvaron.
Trång gränd
En trång gränd alldeles vid havet.
Det går någon framför mig.
Någon finns bakom mig. Ensamma.
Vid vattnet svanar, änder, duvor
bland mjuka kullar
av rosa klippor.
Längre fram börjar jag hushålla med stegen,
att gå är att komma närmare sig själv.
Efter regnet går klipporna i blom,
solen spränger dem i glitter.
Jag måste sätta mig ljudligt,
av att gå blir människan trött.
Allt det yttre är inre.
Det som är bakom mig överväldigar mig.
°°
Översättningen är gjord av Jan Henrik Swahn och han har också skrivit ett mycket läsvärt efterord till antologin. Förlaget är Rámus.