Jag ska skriva något om själva den här berättelsen så småningom, när jag har läst den några gånger till och bearbetat intrycken. Grundhandlingen ser i alla fall ut så här: en gammal tvätterska ber en gammal bypräst om att ”få sluta lite tidigare”, alltså om att få begå självmord, eftersom hennes liv bara innehåller plågor: Hon lever ensam i ett litet skjul, tvättar i floden sommar som vinter och svält- eller kölddöden är henne hela tiden hack i häl. Prästen står svarslös.