Kommentarer på: Ana Blandiana: Minns du stranden?

Av: Bodil Z

Bodil Z — Fri, 11 Jun 2010 19:53:22 +0000

Hej Laura,
ja, vi glömde visst Blandianas dikt. Vi hade ju mycket annat att prata om och sedan var tiden slut. Jag ringer dig.

Av: Gunnar

Gunnar — Fri, 11 Jun 2010 17:42:15 +0000

PPS Laura: Petitesser.

Av: Laura

Laura — Fri, 11 Jun 2010 17:21:24 +0000

PS. Du vet att det är en pseudonym, antar jag?

Av: Laura

Laura — Fri, 11 Jun 2010 17:18:37 +0000

Ok, Gunnar, jag fattar. (Men känner inte Ana Blandiana, så jag har ingen anledning att tro något annat heller.)
Tack för uttömmande svar, eller vad man säger.

Av: Laura

Laura — Fri, 11 Jun 2010 17:15:30 +0000

Hej Gunnar –
vilket sammanträffande. Tänkte just gå in här och säga till Bodil att vi ju helt glömde det där med dikten för vi hade så mycket annat att prata om.
Ska läsa vad du skrivit alldeles snart.

Bodil:
ring när det passar så läser jag upp den på telefon. Helt allvarligt, alltså – om du vill.

Av: Gunnar

Gunnar — Fri, 11 Jun 2010 16:57:23 +0000

Laura – Sent omsider ska jag försöka svara på din fråga om min (säkert obesvarade, jag har ingen anledning att tro nåt annat) förälskelse i Ana Blandiana. Plötsliga förälskelser har ju nästan alltid någon vahettere ”trigger”, någon utlösare, och för mig är det ofta namn. En gång i världen blev jag förälskad i en kvinna i exakt samma ögonblick som hon berättade att hon hette Lisa. Triggern här var trefaldig: dels att namnet Lisa alltid haft positiva konnotationer för mig, dels att hon såg ut som en Lisa (det hade med ögonen att göra), och dels naturlgtvis för det svenska ordet: uttrycket ”en lisa för själen” kunde inte passat bättre för att beskriva henne. En gång hade jag en stormande affär med en kvinna som arbetade på samma sjukhusavdelning som jag (jag var väl 19, tror jag). Här var triggern att hon hette Sirkka-Liisa (där kom det igen!) så jag kallade henne alltid Lisa-på-ett-ungefär, och det var precis vad hon var, hur skoj och velig som helst. Vad gäller Ana Blandiana har det mest att göra med att ordet ”bland” står mellan två ”ana”, en namnekvation som ger upphov till en mängd associationer, både mystiska och romantiska. En Ana Bland en Massa Andra Ana, vars blodröda kontur avtecknar sig mot den anemiska mängden. Ana som i Bland är ena Ana och i Bland andra Ana, vars temperamentsskiftningar kan röra upp stormar av ursinne och lidelse på samma gång.

Man kan spåna hur länge som helst på sånt här. But you get my drift?

Av: Laura

Laura — Wed, 09 Jun 2010 08:48:01 +0000

det ska förstås vara
acoperită – inte med å

Av: Laura

Laura — Wed, 09 Jun 2010 08:46:42 +0000

Du låter stressad. Här kommer de fyra första raderna, kanske hjälper.

— îți aduci aminte plaja? —

îți aduci aminte plaja –
Acoperitå cu cioburi amare –
Pe care –
Nu puteam merge desculți?

(det ska vara utan strecken förstås men jag gjorde så för att få rätt radbrytningar)

Av: Bodil Z

Bodil Z — Wed, 09 Jun 2010 07:00:33 +0000

Tack, Laura!

Av: Laura

Laura — Wed, 09 Jun 2010 05:50:54 +0000

PS. Jag har även alla de andra som ska läsas upp på det där i Stockholm.