För snart två år sedan fick jag den vackra boken Rumänska synvinklar – författarporträtt av Cato Lein och Lütfi Özkök i mina händer. Då och då har jag sedan dess tagit fram den och läst en dikt eller ett prosastycke. Igår satt jag en stund i kvällsljuset och läste Minns du stranden? av Anna Blandiana och lät minnesbilder av händelser, tankar och drömmar från vandringar utmed stränder – eller på helt andra platser, inte minst längs en liten grusväg som för ut i dalen från byn Brione ovanför Locarno – gå genom huvudet. ”Osynliga kyrkor med fiskar som skyddshelgon”…
..
Minns du stranden?
Minns du stranden
täckt av bittra skärvor
där
vi inte kunde gå barfota?
Ditt sätt
att kisa mot havet
och säga att du lyssnade på mig?
Minns du de hysteriska måsarna
som kretsade runt oss i klockklangen
från osynliga kyrkor
med fiskar som skyddshelgon,
ditt sätt
att springa ifrån mig
ned mot havet
och ropa att du behövde
avstånd
för att kunna se mig?
Snön
slocknade uppblandad med fåglar
i vattnet,
med en nästan lycklig förtvivlan
betraktade jag
dina fotspår på havet
och havet
slöt sig som ett ögonlock
över ögat där jag väntade.
..
översättning: Dan Shafran
Och nu ser jag att just ikväll läser man kärleksdikter av Ana Blandiana – och dessutom av Mircea Cartarescu, Nina Cassian, Marin Sorescu och Nichita Stanescu på Rumänska kulturinstitutet i Stockholm.
Tid: tisdag 18.30
Plats: Skeppsbron 20