Härom dagen publicerade jag med utgångspunkt från en artikel i SvD ett kort inlägg om svenskans inte helt lyckliga belägenhet i Finland. Så småningom kom det att utspinna sig ett engagerat samtal under texten och bland annat talades det om skolans möjliga roll i arbetet för att stärka svenskan i Finland. Ett tätare utbyte mellan svenska och finlandssvenska skolor – både för lärare och elever – skulle vara en väg som kunde ge både finlandssvenskar och rikssvenskar fördelar. Svenskarna skulle få inblickar i en förebildligt fungerande skola och finlandssvenskarna skulle få del av en större svenskspråkig värld än deras egen. Samtidigt skulle det här också kunna vara till glädje för hela Finland, som genom detta skulle nå ut bättre med sin framgångsrika skola.
Jag föreställer mig att det i denna stund pågår sådana här utbyten, men jag tror inte att omfattningen är särskilt stor och jag tvivlar på att vi här på den västra sidan av Östersjön till fullo har insett värdet av en sådan här verksamhet. Inte så sällan berättas det i svenska media om den finska skolans framgångar, men ofta glömmer man bort att den enklaste och rakaste vägen till att få inblickar i den finska skolans framgångsrecept för oss här leder till den finlandssvenska skolan. Där förstår vi ju allt som sägs och skrivs och behöver inte gå via tolkar eller engelskan.
På försök placerar jag under texten några länkar till kulturinstitutioner i Svenskfinland och dessutom en till Föreningen Norden och en till Skolverket här i Sverige. Kanske lockar det hit några från dessa institutioner (länkar har ofta sådana effekter) och kanske börjar en eller annan fundera lite i den här riktningen. Under hand kan jag sedan fylla på med fler länkar. Och kommentarer till texten är naturligtvis välkomna.
…
PS I Salongen finns sedan igår kväll en ny översättarintervju.
Hej Bodil, jag brukar med intresse följa med din blogg, också när det inte handlar om det svenska i Finland. Men eftersom jag råkar arbeta för en organisation som specifikt har som uppdrag att arbeta för den svenska kulturen (litteraturen!) i Finland, nämligen Svenska litteratursällskapet, så vill jag gärna tipsa om våra webbsidor: http://www.sls.fi.
Vänliga hälsningar,
Lisen
Utbildningsstyrelsen i Finland har under ett par års tid haft ett s.k. Toki-projekt där finska skolor sökt vänskolor i Sverige, eftersom de finlandssvenska skolorna inte räcker till för alla finska skolor. Det har varit lite svårt att ragga svenska skolor. Men idén är bra också för finlandssvenska skolor.
Hej Lisen,
tack för länken. Jag ska sätta mig in i den.
Heidi,
tack för upplysningen om Toki-projektet.
…
Det som behöver väckas är intresset från rikssvenskt håll. Kanske är det fråga om ett informationsglapp eller ett ovetandets ointresse, för om man funderar över saken med åtminstone en gnutta allvar, så är det ju tydligt att svensk skola skulle kunna utvecklas i en god riktning genom ett löpande utbyte med skolor i Finland och då främst finlandssvenska sådana (eftersom det inte finns någon språkbarriär att kämpa med i en sådan kontakt).
Jag ska fundera över vart man kunde vända sig i Sverige. Utbildningsdepartementet, Jan Björklund direkt eller…
Hoppeligen kan inslaget om finlandismer i radioprogrammet ”Språket” (P1 kl. 1320) vara värt att lyssna på. Om man missar första sändningstillfället, så kan det vara bra att veta att ”Språket” brukar repriseras på nätterna. Flera gånger om, tror jag. Går också att avlyssna på nätet, antar jag. Se denna länk:
Språket
Hittade detta (se länken nedan) om finlandismen (?) ”hoppeligen”, som jag själv använde i min förra kommentar. Kanske är detta ord inte heller i Finland ”korrekt” svenska?
Skrolla ner en liten bit så hittar Du ett långt avsnitt om ”hoppeligen”, ett ord som (enligt SR:s hemsida) kommer att tas upp i ”Språket” om en stund.
Hoppeligen
Tack Lars,
för hänvisningen till ”Språket” om finlandismer. Jag ska se om jag kommer åt reprisen.
Min skola var ett tag inne på att se om vi kunde få tag i något utbyte med en svensktalande skola i Finland, men vi kunde inte hitta någon stödform för ett sådant projekt, såvida man önskar besöka varandra och inte bara vill skicka ett par mejl. Däremot har skolan varit med i ett Comenius-projekt med Finland; då talades naturligtvis engelska, eftersom ett tredje EU-land var med (en skola i Skottland).