vad har den citerade kommentaren med Bodil och dig att göra? var i den är du och Bodil nämnda? och myrdal, var kommer han in i min kommentar? läs den igen, och läs den för vad den är och inte för vad du och Bodil av någon outgrundlig anledning vill göra den till: den talar om en som jag uppfattar i bloggsammanhang vanligt förekommande attityd (och som jag alldeles riktigt tyckt mig se hos Gunnar, vilket jag givetvis kan kritiseras för), där den egna självtillräckligheten lägger sig sig i vägen för vilket ämne det nu är som behandlas.

är det så att du och Bodil har problem med att jag lagt in en kritik mot Gunnar – att det är där skon klämmer – så försvara då honom, men lägg inte saker på mig som jag inte uttryckt för att sedan dessutom kritisera mig för dem.

om Myrdals apologier är en sak- eller en personfråga? ja, vilket svaret än är på den frågan, har den ingenting – ingenting – med den ovan citerade kommentaren att göra.

om du ändå inte vill tro mig, trots att jag gång på gång förklarar vad jag menade med min kommentar, utan väljer att fortsätta läsa den som ”ett ifrågasättande av Gunnars resonemang om Myrdal” kan jag inte mer än beklaga att ditt förtroende för mig var så grunt.

men du har rätt: jag måste definitivt rannsaka mitt sätt att skriva kommentarer på – och var jag väljer att publicera dem.

tänk att det inte spelade någon roll för dig vad jag faktiskt menade?… att det var viktigare för dig att försvara din felläsning än att ta mig på orden.

”Hur förklarar man denna i bloggsammanhang så vanligt förekommande attityd som mer tycks inriktad på att bekräfta bloggarens egen suveräna hållning än att förstå de fenomen som dryftas? Ensamhet i barndomen?”

Det är dessa rader du skriver, som i sin tur utlöser en diskussion mellan dig, Gunnar och Bodil. Jag är inte människa att begripa att dessa dina första rader skulle uppfattas som något annat än ett ifrågasättande av Gunnars resonemang om Myrdal. Om du skräms av detta, så måste du rannsaka ditt eget sätt att skriva kommentarer. Det är där, och inte hos Gunnar eller Bodil, problemet ligger. Att du stöder den kritiska verksamhet som Gunnar, Bodil och jag i våra respektive bloggar bedriver är verkligen inte uppenbart när du postar kommentarer som denna. Tvärtom Einar.

nej, jag kritiserade inte Gunnar på Pressylta för att han försökte ”förstå vad som driver Myrdal att över åttio år gammal insistera på försvaret av de kommunistiska despoterna”. Sådan kritisk verksamhet stödjer jag till fullo, liksom jag stöder din kritiska verksamhet.
Trodde detta var uppenbart.

Det handlade alltså om någonting annat (och jag tänker inte upprepa detta fler gånger): om bloggsfären och någonting i den som jag uppfattar som ett problem. Att den tycks premiera person framför sakfrågor och att det möjligen ligger i själva mediet att det lätt blir så. Kunde inte detta problem eventuellt vara angeläget att diskutera, nu när det offentliga intellektuella samtalet allt mer flyttar bort från tidningarna och in i bloggsfären?

Jag beklagar ärligt – och skräms av – att jag lyckats formulera mig så otillräckligt – och naivt.

allt gott

einar

vad fel det blir. man måste skilja saker åt. att utgå ifrån sina egna erfarenheter är väl inte samma sak som att vara egocentrisk? förvånar mig att du – och Bodil – inte förstår vad jag försökte sätta fingret – i mitt inlägg hos Gunnar – utan istället lägger all energi på att ta för givet sådant som jag inte ens kommenterat eller varit i närheten av att påstå.

jag tycks ha trampat på en känslig tå utan att själv förstå det, och det är mycket tråkigt att se hur det hela skenar iväg.

einar