Grete Tartler: Fiolbyggaren

För lite mer än ett år sedan fick jag en mycket vacker bok i min hand. Redan utsidan är ett löfte och idag när jag tog fram boken kändes den som den duvslagstrånga trappan upp i dikten som strax ska följa här nedanför.

p1060594
foto Cato Lein – stjärnorna är mina

Rumänska synvinklar heter boken – ni har sett den här förr – och den presenterar en rad rumänska författarskap genom bilder, korta introduktionstexter och utdrag ur författarnas verk.

Jag har nu kommit eller återvänt till Grete Tartler (f. 1948) och jag läser i presentationstexten att hon är orientalist, att hon översatt klassisk arabisk litteratur men även H.C. Andersen och Goethe. Och hon har studerat vid Musikkonservatoriet. Nio diktsamlingar har hon givit ut.

Jag vill läsa den här lilla dikten för er för den smala trappans, för kanariefåglarnas och för fiolbyggarens egensinnes skull:

Fiolbyggaren

Med enkla glasögon och glänsande, kalt huvud,
i ett rum fullt av kanariefåglar
var han den mest kände fiolbyggaren, och honom
hade mina föräldrar bett
att göra en fiol åt mig.
Jag minns: jag var skolflicka, jag gick uppför
trappan, trång som ett duvslag,
invid en korg i ett rep, avsedd
att hissa upp post och tidningar.
Sedan blev jag student, men ännu ingen fiol.
Fortfarande återstår någon detalj, en sista putsning.
I dag behöver min dotter den,
men fiolbyggaren fnyser:
”Jag tänker inte låta hetsa mig
bara för att folk råkar ärva
den fixa idén att de skall spela ett instrument.”

översättningen är gjord av Dan Shafran

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *