Riddaren Finn Komfusenfej
13/12 -2009
Förra helgen tillbringade jag hos mina föräldrar i Varberg, ja Londi var också med förstås. En morgon tog jag fram en sagobok från min barndom, som fortfarande finns där i en hylla. Till sagolandet heter den och bilden på framsidan har följt mig genom åren, den gåtfulla fågeln, den gyllene riddaren, den kraftiga välvda hästnacken och prinsessan lätt som luft.
Jag letade efter sagan om Riddaren Finn Komfusenfej och strax fann jag den där, två sidor lång; en tät rytmisk text, besvärjande monoton kantad av lockande bilder. Pappa brukade läsa den för mig och mina syskon – jag minns fortfarande precis hur.
Den där långa hästen…