I SAOB har jag, bland ett otal betydelser för siffra och nummer (bl. a. det numera utdöda ”nolla” för siffra), hittat följande betydelser som är av matematisk natur:

siffra om vart o. ett av de skrivtecken som be¬teckna hela matematiska tal; taltecken

nummer (siffra l. sifferkombination betecknande det) tal som anger den plats ngn l. ngt har i en ordningsföljd l. serie l. som användes som beteckning för ngn l. ngt för att skilja honom osv. från andra l. annat;

Dessa definitioner stämmer bra med min egen tolkning av orden. Exempel på siffror är 0, 1, 2, …9 i decimalsystemet, 0 och 1 i det binära systenet eller 0, 1, 2, … A, B, C, …F i det hexadecimala systemet, eller in absurdum varje godtycklig symbol som betecknar en siffra i ett positionssystem för naturliga tal (inklusive noll). Teckensträngen ”747” uppfattar jag som tre siffror som i decimalsystemet betecknar det naturliga talet 747. ”747” är alltså inte en siffra, utan en talbeteckning.
Nummer är något som har med ordnade mängder att göra. Nummer ”n” svarar mot en ordningsföljd där ett visst element är det n:te i ordningen.

Terminologin blir lite rörig, när man jämför med engelskan. Där motsvaras siffra av ”digit”, talbeteckning av ”numeral” och tal av ”number”, om jag har förstått saken rätt. ”Number” kan alltså stå inte bara för naturliga tal, utan också för rationella och irrationella tal.
Det finns många andra symboler (talbeteckningar) för tal, exempelvis I, V, X, L, C, D, M. Jag tror att även dessa romerska talsymboler brukar kallas för siffror (”romerska siffror”). Formellt uppfyller de i varje fall SAOB:s definition av siffra. Andra talbeteckningar är exempelvis ”pi” (skrivet så här eller med den grekiska bokstaven), ”e” (=2, 71828 …) m. fl. Men de senare är inte siffror.

(Om någon matematiker läser detta, kanske vi kan få en liten utredning av vad som gäller.)

Jag har tittat i en matematisk uppslagsbok, och där förekommer inte siffra eller nummer som uppslagsord. Däremot är begreppet numrerbarhet (uppräkningsbarhet) fundamentalt inom matematiken. En numrerbar mängd kan sättas i entydig korrespondens med de naturliga talen (exklusive noll). Psalmerna i den svenska psalmboken är en sådan mängd. De föremål av plåt eller annat material, som kyrkvärden hänger upp på spikar i kyrkan kallas även de för siffror. En eller flera plåtsiffror blir ett psalmnummer. Svårare än så är det nog inte. 🙂

I hans bok, ”En liten väderbok”, om naturtecken enligt folktron, finns rönnbären med – men tolkningarna varierar, beroende på var i landet man befinner sig.
– I Sydsverige betyder mycket rönnbär en kall och snörik vinter – men i Nordsverige heter det att ”rönnen bär bara en börda om året”, så mycket rönnbär betyder där en snöfattig vinter, säger Bengt af Klintberg.

🙂