Kommentarer på: Ana Maria Narti – om realismen och socialrealismen

Av: Bodil Z

Bodil Z — Wed, 10 Feb 2010 18:14:11 +0000

Jag föreställer mig att ”När skönheten kom till byn” har ett längre liv framför sig än vad recensioner i den där andan har – även om just den här senaste tiden också bjuder på mycket dumt och grunt, men det kommer andra tider.

Av: Ana Maria Narti

Ana Maria Narti — Wed, 10 Feb 2010 17:43:09 +0000

Det var recensenten i DN, Sigrid Combuchen, som kallade mig ”lärt fruntimmer” och tyckte att allt i boken var helt värdelöst – utan att gå in i en analys. Det var tidens anda som talade och boken fick efter detta nästan inga recensioner.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Tue, 09 Feb 2010 17:50:24 +0000

Ana Maria,
den finns i min bokhylla, så den går att läsa i när som helst igen. Tack själv!

PS Vad kritiserades den för? (Om du minns…)

Av: Ana Maria Narti

Ana Maria Narti — Tue, 09 Feb 2010 17:01:52 +0000

Jag trodde att boken var bortglömd, den hade drastiskt kritiserats vid publiceringen. Tack!

Av: Konstdebatten vid ruta ett ännu en gång - Jessica Kempes Kampf | Bodil Zalesky

Fri, 15 Jan 2010 06:15:31 +0000

[…] Ana Maria Narti – om realismen och socialrealismen […]

Av: Bodil Z

Bodil Z — Tue, 22 Sep 2009 19:18:11 +0000

Vilken shoppingkorg? - höll jag på att säga, men här är en faktiskt.

Av: SV

SV — Tue, 22 Sep 2009 18:02:11 +0000

Den där hamnar direkt i shoppinkorgen.

Av: Lars

Lars — Wed, 16 Sep 2009 08:49:27 +0000

Bodil, oordningen beror kanske på att min kommentar nr 4 blev försenad av något slags automatisk censur. Jag fick ett meddelande om att min kommentar befann sig under förhandsgranskning. Sedan törnade jag in, och lät gudarna avgöra min kommentars vidare öde.

Jag antar att det finns en eller flera misstänkta textsträngar i min kommentar. Troliogen "nazi".

Av: Bodil Z

Bodil Z — Wed, 16 Sep 2009 05:55:36 +0000

Jag tycker att tavlan du visar här, Michael, andas romantik och nostalgi: den vackert förfallna byggnaden med valvet, syrenernas böjda klasar, det stilla ödsliga landskapet, kvinnan med den vita scarfen...

Den har mycket lite av den där påtvingade kampoptimismen över sig.

Lars,
(det hände visst något (o)tekniskt med kommentarernas ordning här), på konstens område är det naturligtvis precis likadant som på andra områden...

Av: Lars

Lars — Tue, 15 Sep 2009 20:56:06 +0000

Bodil, du funderar på varför (kommunistisk?) socialrealism inte används som tillhygge, parallellt med nazi-estetiken? Det är en bra fråga, och någon på bloggen har säkert en bra teori om detta. Jag kanske är naiv och fördomsfull, men jag har fått för mig att socialistiska/kommunistiska avarter, alltsedan 1968 har levt i en skyddad verkstad, och åtnjutit en behaglig tolerans, för att inte säga orörbarhet. Det har blivit enklast att följa den gamla ryggmärgsreflexen och associera allt som man ogillar i konsten till nazismen.

Arbetande, atletiska, kraftfulla, ståtliga, vackra proletärer gör sig trots allt bra på bild, och må icke leda tankarna till något fult eller otillbörligt bakom de politiska kulisserna. Så tycks logiken vara.

Nu skall jag vara tyst ett tag. Tre kommentarer på raken är nog två för mycket.