Schloß Hohenelbe och några funderingar kring den sudettyska frågan

p1050087

Schloß Hohenelbe eller skulle jag säga Zámek Vrchlabí? I mina texter om den här trakten har jag ju växlat fram och tillbaka mellan tyska och tjeckiska namn på platser och områden och någon gång dyker också en polsk version av ett namn upp. Det kan verka okomplicerat och lite som en lek, men det har andra sidor också. Fram till andra världskrigets slut var majoriteten av befolkningen här tysktalande. Av de 3,2 miljonerna fördrevs enligt beräkningar 3 miljoner. Skälet till fördrivningen var sudettyskarnas samarbete med Hitler, men många av de fördrivna fördrevs helt enkelt för att de var tyskar.

germans_in_western_austro-hungaria
karta från 1911 över västra Österrike-Ungern – rosa anger tyskar eller tysktalade och blått tjecker

Detta är naturligtvis inte glömt och förmodligen är det först på senare år som en bearbetning bland människor i allmänhet har kommit igång. Bland annat har den tjeckiske författaren Jaroslav Rudiš tagit upp det här temat i Grand Hotel, en av sina romaner. För ungefär ett och ett halvt år sedan sedan skrev jag en text om den och om den historiska bakgrunden för den finlandssvenska tidskriften Ny Tid. Samma text publicerade jag lite senare i Salongen. Och här en inspelning där Rudiš talar om romanen inför översättningen till tyskan, som kom i december 2008. Men det kommer att ta tid innan såren läkts och redan det här med orts- och landskapsnamnen innehåller fortfarande stoff till ”irritation”. Själv balanserar jag som halvtysk med en tjeckisk man på ett slags kant, men jag ser också en utveckling mot en harmonisering. Kanske tar den ännu en generation, kanske två.

Men tillbaka till Vrchlabí och slottet där:

p1050089

Christoph Gendorf von Gendorf lät 1546 bygga det lilla renässansslottet. Enligt uppgift (jag har inte varit inne i byggnaden) finns det i ingångshallen avbildningar av de sista björnarna som fångades i Riesengebirge/Krkonoše. Idag används byggnaden av stadens förvaltning.

Här ser ni slottet på en romantisk målning från 1840 av konstnären Carl Wilhelm Arldt (1809-1868):

005096

6 kommentarer till “Schloß Hohenelbe och några funderingar kring den sudettyska frågan”

  1. Hej!
    Jag är dotter till en sudettysk pappa som flydde med farmor, faster och farmorsmor 1945 till Sverige (då var han 12 år). Försöker hitta information om vad som hände med sudettyskarna, eftersom pappa aldrig berättade något och nu lever han inte längre. Tittade på boken på bokus.com. Den verkar inte finnas på svenska, och min tyska är inte jättebra, så frågan är om det är mödan värt att kämpa mig igenom den med hjälp av lexikon. Vad tror du? Har du några andra bra boktips i ämnet sudettyskarna?
    Vänliga hälsningar
    Pia

  2. Hej Pia,
    tyvärr har jag inga andra boktips i den sudettyska frågan, fast kanske kunde du höra med Aspekt förlag. De har givit ut en annan bok av Jaroslav Rudiš på svenska, så kanske tänker de ge ut Grand Hotel också.

  3. Hej Bodil och Pia
    Jag hittade precis er konversation från 2009. Jag är också dotter till en sudettysk pappa som kom till Sverige som tioåring 1945. Vill gärna hitta mer information om familjer i liknande situation.
    Bodil, kan du länka mig vidare till Pia?
    Tack till er bägge. God Jul och god fortsättning.
    Anna

  4. Hej Anna,
    vad jag kan göra är att jag mailar Pia (som jag inte alls känner, men vars mail jag har här) och ger henne din mail. Skulle det vara OK för dig?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *