Kommentarer på: En annan http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/ kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag... Sun, 26 Jul 2009 07:15:26 +0000 hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9.4 Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52840 Sun, 26 Jul 2009 07:15:26 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52840 Lars,

tack för ditt bidrag till samtalet kring ”en annan” – inte minst det om madam Flod! Och välkommen till Pausträdet förresten – då och då tar jag upp sådana här ordfrågor och det kan tack vare mina läsare/kommentatorer bli riktigt spännande ibland.

]]> Av: Lars http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52836 Sat, 25 Jul 2009 21:12:01 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52836 Av SAOB framgår att ordet ”annan” eller ”ann” i vissa sammanhang kan referera till första person singularis.
Så här specificeras detta i SAOB:
Vardagligt, i singularis, i omskrivning för första person singularis; i synnerhet vid jämförelse med lyckligare lottad individ, mot vars lycka man uppställer sin egen hårda lott.

Bodil, du var själv inne på denna ”självförringande” innebörd. Man ”förminskar sig själv”, som du skriver.

Petrus Laestadius citerade redan 1831 nedanstående ordstäv i sin ”Journal för första året af hans tjenstgöring såsom missionaire i Lappmarken.” Sthm 1831.

”En ann’ kan vara så god som en ann'” – sa’ pigan, satte på sig fruns hatt.

Teorier om att uttrycket skulle ha sitt ursprung i Stockholmsslang kanske kan ifrågasättas. Men det är ju sant att ”en annan” har yttrats av en och annan (!) söderkis.

Märkligt nog hade jag en minnesbild av att madam Flod i Hemsöborna använde ett motsvarande uttryck för att övertyga Carlsson om att hon inte var för gammal för älskog. Vid en kontroll av Strindbergs text finner jag emellertid att hon säger följande:

”Till åren är jag nog, men så gammal är jag inte, och det kan jag säga Carlsson mellan fyra ögon att … jag kan nog vara så golik som en annan slinka, när det skall bära te.”

Jag minns helt enkelt fel. Minnet är bedrägligt och hittar på saker på egen hand.

P.S.
Ordet ”golik” är dialektalt, och betyder ”duglig”.
Källa: Svenskt dialektlexikon.
D.S.

]]> Av: Agneta http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52723 Thu, 18 Jun 2009 23:22:37 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52723 Såg en uppgift om ett ginkoträd i Nederländerna som påstås vara planterat av Linné.

Fin midsommarafton 2009 önskas, hurudant vädret än blir.

/ Agneta

]]> Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52722 Thu, 18 Jun 2009 16:55:34 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52722 Glad midsommar Bengt,
och tack för ginkgo-uppslagen med Simmel, morfar och barnprogram!

]]> Av: Bengt O. http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52721 Thu, 18 Jun 2009 15:28:53 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52721 Endast så till vida som att ginkgobladet har en viktig symbolisk funktion i Johannes Mario Simmels ”Und Jimmy ging zum Regenbogen”. Det är den enda bok jag läst av denne produktive författare men jag har den inte här, annars skulle jag ha kommit med något klämmigt citat.

Sen finns det här på Söder en bar som heter ”Morfar Gingko” vilket i sin tur var namnet på ett barnprogram på 60-talet. Mer kan jag inte bidra med.

Trevlig midsommar!

]]> Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52705 Wed, 17 Jun 2009 06:08:57 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52705 Tack Bengt,
för ytterligare några ”feuilles mortes”.

Apropå löv och trä, har du något förhållande till ginkgon?

]]> Av: Bengt O. http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52692 Tue, 16 Jun 2009 10:12:02 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52692 Hallå, det är jag igen. Hoppas allt är väl.

Av en ren slump (jag letade efter ”Anna Held” som Carl Sandburg skrev en dikt om som jag råkade se när jag skrev mitt inlägg om Ryssligan eftersom Sandburg skrivit om den, ja ni vet hur det är…) hittade jag en site som verkar fantastiskt intressant (franskvarning). Där finns bl.a. ett videoklipp (längst ner) där en mycket ung Yves Montand sjunger just ”Les feuilles mortes”. Länken är http://www.chanson.udenap.org/fiches_bio/montand.htm

Ja så driver makterna sitt spel…

]]> Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52584 Sat, 06 Jun 2009 08:27:31 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52584 Bengt,

ärligt talat gladde jag mig också mycket över att här så oförmedlat bli erbjuden att lyssna på ”Les feuilles mortes” med Yves Montands röst. Så jag vill också tacka Agneta: Tack!

]]> Av: Bengt O. http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52537 Thu, 04 Jun 2009 08:50:13 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52537 Nu får Bodil ursäkta om jag avviker från ämnet men det är ju vanligt. Jag vill tacka Agneta för länken till Yves Montand. ”Les feulles mortes” är en av de sånger som jag tycker allra mest om. Jag har ett halvt dussin inspelningar, dock inte Yves Montand eller Gréco.

Även i engelsk översättning ”Autumn leaves” finns många fina insjungningar och min absoluta favorit är Eva Cassidy, en ung sångerska som dog endast 33 år gammal. Jag spelar den just nu när jag skriver.

Instrumentalversioner finns också bl.a.med Bill Evans och, tror jag, Stan Getz men dem har jag inte här.

Jag hörde sången första gången på Harvard Square där det brukade vara ett fantastiskt folkliv på lördagkvällarna. Det var två gitarrister, troligen från Haiti, som sjöng. Det var underbart vackert och sedan började jag leta efter andra inspelningar.

Som sagt, ursäkta om en annan avviker från ämnet.

]]> Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2009/06/03/en-annan/comment-page-1/#comment-52534 Thu, 04 Jun 2009 05:49:27 +0000 http://bodilzalesky.com/?p=1555#comment-52534 ”En annan” blir alltmer mellansvensk, ser jag här och faktum är att det som fick mig att skriva texten ovanför de här kommentarerna kom från en dam som är uppvuxen i Köping. ”En annan vet ju inte alltid hur det ska vara.” Det plurala ”vi andra” verkar mest finnas i romanska språk (utom ”unsereiner” som ju också avviker lite genom att det inte är ”-anderer”) och betydelsen verkar mest vilja peka ut en kontrast mellan vi och de och inte så mycket det där självförminskande. ”En annan” fortsätter att vara obegripligt eller i alla fall ”svårfångat” – ett underligt ”alter ego”.

]]>