Paul Celans dikter blickar in i det japanska

Gårdagens lilla samtal kring översättandet här fick mig att sedan läsa om den lilla essän om Paul Celans märkliga översättbarhet till japanskan, ”Das Tor des Übersetzers oder Celan liest Japanisch”, av Yoko Tawada. Essän finns i samlingen Talisman:

p1040611

I början av texten funderar Tawada kring dikters översättbarhet i allmänhet och hon säger:

Mit der Frage nach der ”Übersetzbarkeit” meine ich nicht, ob ein Gedicht sein perfektes Abbild in einer fremden Sprache findet, sondern ob seine Übersetzung auch Literatur sein kann.

Med frågan efter ”översättbarhet” menar jag inte, om en dikt finner sin perfekta avbild i ett främmande språk, utan om dess översättning också kan vara litteratur.

Hit har vi väl ibland tänkt för oss själva var och en av oss, när vi riktat vår tanke mot det här temat, men sedan börjar märkliga ting hända i den här texten.Tawada skriver att hon, när hon läser Celan på japanska, har en känsla av att hans dikter ”ins Japanische hineinblicken” – att de "blickar in i det japanska”. Sedan berättar hon vad hon menar med detta: Hon hade skickat ett kopierat exemplar av den japanska översättningen (av Mitsuo Iiyoshi) av Celans diktsamling ”Von Schwelle zu Schwelle” (Från tröskel till tröskel) till sin vän eller kollega Klaus-Rüdiger Wöhrmann. Wöhrmann berättade sedan i ett telefonsamtal vad han hade sett när han tittade på översättningen. Han hade upptäckt att radikalen (en radikal är en huvudbeståndsdel av ett japanskt/kinesiskt ideogram) för ”Tor” (på svenska ”port”) spelade en avgörande roll för hela diktbandets översättning.

p1040614

Tawada kände omdelbart att just denna radikal förkroppsligar Celans översättbarhet till japanska. Alla tecken som innehåller radikalen ”port” bär i grunden på betydelser som har något med port att göra, även om dessa betydelser inte alltid är särskilt tydliga eller ens märkbara för den som inte letar efter dem.

p1040619

Och Tawada, som genom Wöhrmanns blick ”utifrån”, plötsligt blivit medveten om denna radikals speciella betydelse i detta diktband(s översättning till japanskan), låter sin tankegång mynna ut i denna fråga:

Wie aber ist es möglich, daß in diesem schmalen Gedichtband immer wieder an einer entscheidenden Stelle die Ideogramme mit dem Radikal ”Tor” auftauchen?

Men hur är det möjligt, att det i detta tunna diktband gång på gång på ett avgörande ställe dyker upp ideogram med radikalen ”port”?

Och så låter hon tanke gå vidare så här:

Es ist nicht möglich, daß Celan heimlich Japanisch gelernt hat und mit Absicht so gedichtet hat, daß in der japanischen Übersetzung das Radikal ”Tor” zu einem Schlüsselzeichen wird.

Det är inte möjligt, att Celan i hemlighet lärt sig japanska och med avsikt diktat så att radikalen ”port” i den japanska översättningen blivit till ett nyckeltecken.

Fortsättningen av essän är inte mindre spännande, men jag lämnar den nu åt er att läsa utan mitt mellantugg.

PS Andra texter jag skrivit om Tawada eller översättningar jag gjort av hennes texter finns här:

Yoko Tawada

Den europeiska kroppen – Yoko Tawada

Yoko Tawada: Notiser på Lofoten

Yoko Tawada – en essä ur Talisman

6 tankar om “Paul Celans dikter blickar in i det japanska

  1. Nu lägger jag ännu en författare till listan med mina favorita essäister! (Har översatt Yoko Tawadas citat om översättbarheten för min blogg…) Tack, Bodil!

  2. Gunnar,
    jag kan bara föreslå dig att leta reda på ”Talisman” och läsa essän ”Das Tor des Übersetzers oder Celan liest Japanisch”. Eller har du redan hunnit göra det?

    Lev,
    jag såg din text nu och försökte förstå vilket ord som betydde vad – jag försökte alltså på ett sätt att ”hitta porten”.

  3. Bodil: ska ske så fort jag hinner till bibban, förmodligen nästa vecka, men den som väntar, etc etc…

  4. Jag vill bara visa några av de ideogram som innehåller radikalen ”port”, som står på sådana här avgörande ställen i Celans lilla diktband. Redan titeln bär två gånger ideogrammet ”tröskel”, som innehåller radikalen ”port”. Det är kanske inte så överraskande att man kan tänka sig ett samband mellan tröskel och port, men det finns andra ”port-ideogram”, som är märkligare eller långsöktare: ideogrammet ”höra”, som är ett öra under/i en port, ideogrammet ”lysa” som är en människa under/i en port, ideogrammet ”mörker”, som är en ton under/i en port. Det finns flera. När Tawada genom Wöhrmanns ”utifrånblick” på den japanska texten fick upp ögonen för ”port-tråden”, fick hon också en ny blick in i de japanska/kinesiska tecknens värld. Hennes förståelse för dem djupnade.

Kommentera