På bokmässan i Göteborg år 2007 stod estnisk litteratur i centrum och jag lyssnade på flera uppläsningar av estnisk poesi och med mig tillbaka hem förde jag flera estniska diktsamlingar eller dikturval. En poet jag lyssnade till var Jaan Kaplinski
och under tiden som gått efter detta lyssnande har jag då och då läst i hans bok ”Någonstans vid världens kant”. När jag nu ska välja en dikt drabbas jag av ”die Qual der Wahl”, men jag tar mig samman och träffar ändå mitt val. Den här vill jag läsa idag:
Men jag vill vara luft
vara vind och lyfta flygfiskarna
från vågorna och lägga tillbaks dem på vågorna
jag vill vara vatten
vara sjö bära doppingens
bo glimra i näckrosors skuggor
*jag vill vara skog
ett hem för alla vänta
växa och susa men en gång också
- ända till den allra sista strimlan
från landsvägar och städer –
ta min jord tillbaka*
Dikterna i ”Någonstans vid världens kant” är översatta av Juris Kronbergs och Guntars Godiņš. Förlaget är Ariel Skrifter.