Men hittills har jag aldrig sett någon ren programdikt, i vilket program det än gäller. Johan Jönson som brukar kallas språkmaterialist har i sin senaste diktsamling partier som ter sig som självbiografiska dagboksblad ( därmed inte sagt att det är identiskt med författarens självbiografi) som bär upp diktsamling som en stomme och som inte minst ger den dess kraft. Det är en rent klassisk hållning.

jag tycker mig se att du bygger upp en ”hierarkisk meningskärna”. Aj!

Lite allvar kanske ändå: när ordet ”demokratisk” används i sammanhang som det ovan, har det ofta inget alls med demokrati att göra utan kan betyda sådant som ”jättebra”, ”så som vi tycker att man ska tycka eller vara”, ”att vara en hejare på att blanda högt och lågt” etc etc

Man hör det så ofta nu, men jag är skeptisk till att det överhuvudtaget är meningsfullt att använda ordet ”demokratisk” om poesi. Man gör det ju bara för att få mig att köpa något, för att kunna säga

– Jaså, du gillar inte min poesi. Då är du emot demokrati också, din jävel.