Camilla Nagler förläggare på Wahlström&Widstrand svarar i dagens SvD så här på en fråga om bokens eller litteraturens (oklart vilket) framtid:
Skönlitteraturen kommer att finns kvar länge. Men för första gången ser jag en hotbild. De första e-läsarna som kom för tio år sedan var helt hopplösa. Det är de inte idag, så nu finns hela problemet med nedladdning och upphovsrätt. Fast vi kommer fortfarande behöva producera böcker, även om vi kanske måste dra ned lite på upplagorna.
Förmodligen betyder den första meningen här inget annat än att skönlitteraturen kommer att finnas kvar ett tag till hos Wahlström&Widstrand. Det är väl inget att säga om det.
Låt oss betrakta saken från ett lite annat håll: I kapitlet ”Lesen und Bücher” i ”Lektüre für Minuten” av Hermann Hesse hittar jag det här:
Je mehr mit der Zeit gewisse Unterhaltungs- und gewisse volkstümliche Belehrungsbedürfnisse durch andere Erfindungen befriedigt werden können, desto mehr wird das Buch an Würde und Autorität zurückgewinnen. Wir haben heute den Punkt noch nicht ganz erreicht, wo die jungen Konkurrenzerfindungen wie Radio, Film usw. dem gedruckten Buch gerade jenen Teil seiner Funktionen abnehmen, um den es nicht schade ist.
Ju mer som med tiden vissa underhållnings- och folkbildningsbehov kan tillfredsställas med hjälp av andra uppfinningar, desto mer av värdighet och auktoritet kommer boken att återvinna. Vi har idag inte till fullo nått fram till den punkt, där de nya konkurrerande uppfinningarna som radio, film osv. tar ifrån boken just den del av dess funktioner som den klarar sig bra utan.
PS I Salongen finns nu den femte skogstexten inne.