Resianska (1)

När vi kommer in i Stolvizza börjar himlen mörkna och ett oväder drar in. I Stolvizza finns ingen restaurang och dumt nog har vi ingen mat med oss. Men det finns en liten bar, som just ska stänga. Där lyckas vi få tag i lite chips och en flaska rödvin.

Folk tittar på oss och undrar hur vi kommit dit och när vi berättar att vi kommit till fots från Prato di Resia, Ravanca på resianska, skakar en man på huvudet och säger att vi måste be om skjuts ner till dalen, för längs fotvägen kan det bli farligt…

Ja, så här slutade gårdagens text. Hur fortsatte det då? Den vänligt bekymrade herrn letade fram en man som skulle ner till Prato/Ravanca och frågade honom, om han inte kunde ta med oss ner. Franco, så hette han, tror jag, sa OK och vi sprang över gatan till hans bil; under tiden hade det börjat ösregna. Det bar av nedåt. Londi skrek för hon hade blivit placerad i bagageluckan, men jag lyckades efter en stund peta upp ”locket” bakom baksätet, så att hon kunde se var hon var. Jag frågade Franco om han talade resianska. Han svarade att det gjorde han, ”med dem som kan det och det är fortfarande rätt många här i dalen”. När han fick veta att R talar tjeckiska blev han nyfiken och han gjorde ett litet språkligt experiment: Han räknade upp veckans dagar på resianska och lät R fylla i med de tjeckiska orden för dagarna emellan: Så här ser de resianska namnen för dagarna ut i skrift (jag börjar med måndag): pundijak, tarok, srida, čatärtak, petak, saböta, nadëja. Franco berättade att hans brorsdotter skrivit en avhandling om resianskan och att det finns en hel del forskning kring språket.

När vi kom ner till Prato fick vi syn på en stor tavla med text på både italienska och resianska:

it
den italienska versionen

re
den resianska versionen

De båda texterna verkar inte motsvara varandra i detalj, men man ser ganska tydligt att resianskan är ett slaviskt språk (slaviska språk är ju för övrigt i allmänhet mer lika sinsemellan än germanska eller romanska språk), men det som genast sticker i ögat är de många olika vokalljud som skriften här markerar, till exempel ü och ö. Att ordet ”tu-w”, som också på ett särskilt sätt fångade min uppmärksamhet, betyder ”i” lärde jag mig snart.

Imorgon berättar jag mer översiktligt om språket.

2 tankar om “Resianska (1)

  1. Hej!

    Jag kan slovenska och skulle snarare översätta ordet ”tu-w” till ”här i”, vilket också passar in i sammanhanget i texten.

Kommentera