<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: De döende européerna (3) &#8211; om arumänerna	</title>
	<atom:link href="http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/</link>
	<description>kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag...</description>
	<lastBuildDate>Sun, 24 May 2015 13:44:20 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.4</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Herr P.D		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-58962</link>

		<dc:creator><![CDATA[Herr P.D]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 May 2012 19:47:14 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-58962</guid>

					<description><![CDATA[http://translate.google.se/translate?hl=sv&#038;sl=hr&#038;u=http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/hr/features/setimes/articles/2005/05/09/reportage-01&#038;ei=aoKhT6CfDZOO4gTR64m0CQ&#038;sa=X&#038;oi=translate&#038;ct=result&#038;resnum=8&#038;ved=0CD0Q7gEwBw&#038;prev=/search%3Fq%3Dvlasi%26hl%3Dsv%26tbo%3Dd%26biw%3D1280%26bih%3D800]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://translate.google.se/translate?hl=sv&#038;sl=hr&#038;u=http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/hr/features/setimes/articles/2005/05/09/reportage-01&#038;ei=aoKhT6CfDZOO4gTR64m0CQ&#038;sa=X&#038;oi=translate&#038;ct=result&#038;resnum=8&#038;ved=0CD0Q7gEwBw&#038;prev=/search%3Fq%3Dvlasi%26hl%3Dsv%26tbo%3Dd%26biw%3D1280%26bih%3D800" rel="nofollow ugc">http://translate.google.se/translate?hl=sv&#038;sl=hr&#038;u=http://www.setimes.com/cocoon/setimes/xhtml/hr/features/setimes/articles/2005/05/09/reportage-01&#038;ei=aoKhT6CfDZOO4gTR64m0CQ&#038;sa=X&#038;oi=translate&#038;ct=result&#038;resnum=8&#038;ved=0CD0Q7gEwBw&#038;prev=/search%3Fq%3Dvlasi%26hl%3Dsv%26tbo%3Dd%26biw%3D1280%26bih%3D800</a></p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Herr P.D		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-58961</link>

		<dc:creator><![CDATA[Herr P.D]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 May 2012 19:44:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-58961</guid>

					<description><![CDATA[Denna länk blir översat till svenska 
Jag tycker den är värd att läsa eftersom den har en förstärkelse på en del inleg.

Kul att folk har börgat öppna ögonen för oss jag är själv Vla och har fersökt själv att hitta mer info om vår backgrund jag har hört men vet inte hur san det är men det har hittats en gammal skrift i Serbien på ett språk dom inte har kunnat tyda förutom något enstaka ord som lutar hårt mot &quot;vlachiska&quot; ( vlachiskt uttallande aktit) non enstaka ord nämdes utöver det prinssesa Vladanka mer en så vet jag inte skulle vara kul att höra om non vet något mer om detta. 

Vlacher t.ex i Serbien har en del skilnad på sit tal set t.ex i Cupria tallar dom väldigt likt Rumänska män ju längre ner du kommer så börjar man låna en del ord från serbiskan men antaligen så har den nyare generationen tyckt att det är lättare att låna ett ord från andra språket och sackta män säkert glöma den &quot;orginela utallet&quot;  

Ursekta min stavning den är inte den bästa.

Se avets napca bune  ( ni ska ha en trevlig kväll )]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Denna länk blir översat till svenska<br />
Jag tycker den är värd att läsa eftersom den har en förstärkelse på en del inleg.</p>
<p>Kul att folk har börgat öppna ögonen för oss jag är själv Vla och har fersökt själv att hitta mer info om vår backgrund jag har hört men vet inte hur san det är men det har hittats en gammal skrift i Serbien på ett språk dom inte har kunnat tyda förutom något enstaka ord som lutar hårt mot &#8221;vlachiska&#8221; ( vlachiskt uttallande aktit) non enstaka ord nämdes utöver det prinssesa Vladanka mer en så vet jag inte skulle vara kul att höra om non vet något mer om detta. </p>
<p>Vlacher t.ex i Serbien har en del skilnad på sit tal set t.ex i Cupria tallar dom väldigt likt Rumänska män ju längre ner du kommer så börjar man låna en del ord från serbiskan men antaligen så har den nyare generationen tyckt att det är lättare att låna ett ord från andra språket och sackta män säkert glöma den &#8221;orginela utallet&#8221;  </p>
<p>Ursekta min stavning den är inte den bästa.</p>
<p>Se avets napca bune  ( ni ska ha en trevlig kväll )</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-57641</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Aug 2011 13:10:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-57641</guid>

					<description><![CDATA[Det är jag som ska tacka. I alla fall kan jag säga att jag redan fått intresserad och positiv respons från en för mig viktig läsare.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det är jag som ska tacka. I alla fall kan jag säga att jag redan fått intresserad och positiv respons från en för mig viktig läsare.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Ana Maria Narti		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-57640</link>

		<dc:creator><![CDATA[Ana Maria Narti]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Aug 2011 12:36:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-57640</guid>

					<description><![CDATA[Tack, tack och förlåt vissa stavfel - jag skrev fort och rättade inte till texten.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tack, tack och förlåt vissa stavfel &#8211; jag skrev fort och rättade inte till texten.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-57632</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 21 Aug 2011 21:33:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-57632</guid>

					<description><![CDATA[Tack Ana Maria,
för detta läsvärda tillägg till min text här ovanför! Jag vet några jag ska visa din kommentar för. Och andra kommer förmodligen hit och läser &quot;av sig själva&quot;.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Tack Ana Maria,<br />
för detta läsvärda tillägg till min text här ovanför! Jag vet några jag ska visa din kommentar för. Och andra kommer förmodligen hit och läser &#8221;av sig själva&#8221;.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Ana Maria Narti		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-57628</link>

		<dc:creator><![CDATA[Ana Maria Narti]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 21 Aug 2011 20:15:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-57628</guid>

					<description><![CDATA[Min far var arumän eller makedon, född 1904. Han hade tillbringat barndomen mellan Moloviste och Bitole, hans familj hade hus både i staden och i byn. Hans far - min farfar - dog i TBC medan min far var liten ( sjukdomen var spridd i trakterna, arumänerna hade levt isolerade och hade lite motstånd mot den). Min farmor var 17 när hon gifte sig och 25 när hon blev änka: hon var berömd för sin skönhet och hon var rik, alltså en mycket eftertraktad möjlig hustru, men hon gifte sig aldrig mer. Hon hade älskat sin man och hade bestämt att helt ägna sig åt sina tre söner.
Historien är lång - jag har försökt berätta om arumänerna i min bok &quot;Extremismens förödande charm&quot;. Mycket i det som står på Bodils bloggsida stämmer: arumänernas ekonomiska begåvning, deras passion för pengar, deras dyrkan av familjen och barnen. Språkfrågorna är svåra. Min fars familj flydde under första världskriget till Rumänien, där pojkarna fick utbildning. Vi, barnen, förstod inte vad makedonerna som kom på besök sade när de talade på sitt modersmål, men de - och de var många - förstod och talade perfekt rumänska. Jag minns två små ramsor som de gamla kvinnorna i huset - farmor och hennes kusin, Teta Vasiljkia, som bode hos oss - hade lärt oss. En av ramsorna berättade om en häst som var orolig och sparkade sin ägare &quot;skula sklotsa m´agudi, de-mi franse totsi dintsili&quot;. Några av orden här är helt främmande för rumänerna - sklotsa skulle betyda på rumänska ben picior, agudi slog eller sparkade på rumänska lovit. Ljudet ts är ofta förekommande i detta språk.
Om någon magi har jag aldrig hört, däremot legenden om Alexander den Store som makedon är välkänd för mig. Min far var övertygad om att detta var en historisk sanning. Också om förföljserna mot arumänerna har jag hört mycket. Pappa brukade berätta om den stora interetniska fred som rådde så länge som turkiska imperiet höll i trakterna. Så fort som den turkiska övermakten föll, började blodet rinna. Serberna ville serbisera alla, grekerna ville grekisera alla.
Arumänerna, som haft egna skolor och kyrkor, kunde inte acceptera det nya förtrycket. Sedan gick världskriget rakt över Moloviste och Bitole och många arumäner gjorde så som farmor gjorde tillsammans med sina söner: sökte sig till det stora landet - alltså Rumänien. Trots ett lyckat liv i detta nya hemland, kunde min far aldrig glömma barndomens trakter; både han och några andra i släkten levde med ett djupt vemod, en aldrig släkt längtan efter ett mytiskt lyckoland.
Mina vänner som fortfarande bor i Rumänien berättar om bekanta som är arumäner och som bestämt har behållit sin identitet, sitt språk, sin kultur.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Min far var arumän eller makedon, född 1904. Han hade tillbringat barndomen mellan Moloviste och Bitole, hans familj hade hus både i staden och i byn. Hans far &#8211; min farfar &#8211; dog i TBC medan min far var liten ( sjukdomen var spridd i trakterna, arumänerna hade levt isolerade och hade lite motstånd mot den). Min farmor var 17 när hon gifte sig och 25 när hon blev änka: hon var berömd för sin skönhet och hon var rik, alltså en mycket eftertraktad möjlig hustru, men hon gifte sig aldrig mer. Hon hade älskat sin man och hade bestämt att helt ägna sig åt sina tre söner.<br />
Historien är lång &#8211; jag har försökt berätta om arumänerna i min bok &#8221;Extremismens förödande charm&#8221;. Mycket i det som står på Bodils bloggsida stämmer: arumänernas ekonomiska begåvning, deras passion för pengar, deras dyrkan av familjen och barnen. Språkfrågorna är svåra. Min fars familj flydde under första världskriget till Rumänien, där pojkarna fick utbildning. Vi, barnen, förstod inte vad makedonerna som kom på besök sade när de talade på sitt modersmål, men de &#8211; och de var många &#8211; förstod och talade perfekt rumänska. Jag minns två små ramsor som de gamla kvinnorna i huset &#8211; farmor och hennes kusin, Teta Vasiljkia, som bode hos oss &#8211; hade lärt oss. En av ramsorna berättade om en häst som var orolig och sparkade sin ägare &#8221;skula sklotsa m´agudi, de-mi franse totsi dintsili&#8221;. Några av orden här är helt främmande för rumänerna &#8211; sklotsa skulle betyda på rumänska ben picior, agudi slog eller sparkade på rumänska lovit. Ljudet ts är ofta förekommande i detta språk.<br />
Om någon magi har jag aldrig hört, däremot legenden om Alexander den Store som makedon är välkänd för mig. Min far var övertygad om att detta var en historisk sanning. Också om förföljserna mot arumänerna har jag hört mycket. Pappa brukade berätta om den stora interetniska fred som rådde så länge som turkiska imperiet höll i trakterna. Så fort som den turkiska övermakten föll, började blodet rinna. Serberna ville serbisera alla, grekerna ville grekisera alla.<br />
Arumänerna, som haft egna skolor och kyrkor, kunde inte acceptera det nya förtrycket. Sedan gick världskriget rakt över Moloviste och Bitole och många arumäner gjorde så som farmor gjorde tillsammans med sina söner: sökte sig till det stora landet &#8211; alltså Rumänien. Trots ett lyckat liv i detta nya hemland, kunde min far aldrig glömma barndomens trakter; både han och några andra i släkten levde med ett djupt vemod, en aldrig släkt längtan efter ett mytiskt lyckoland.<br />
Mina vänner som fortfarande bor i Rumänien berättar om bekanta som är arumäner och som bestämt har behållit sin identitet, sitt språk, sin kultur.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bokmässan: Bokförlaget perenn &#124; Bodil Zalesky		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-53416</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bokmässan: Bokförlaget perenn &#124; Bodil Zalesky]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Oct 2009 07:34:52 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-53416</guid>

					<description><![CDATA[&lt;p&gt;[...] Längst till höger snarare anar än ser man De döende européerna av Karl-Markus Gauß. Den handlar om fem europeiska folkspillror. Jag har utifrån boken och lite eget vetande skrivit något om tre av dem här: Gottscheetyskarna i Slovenien, sefarderna i Sarajevo och arumänerna på Balkan. [...]&lt;/p&gt;
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] Längst till höger snarare anar än ser man De döende européerna av Karl-Markus Gauß. Den handlar om fem europeiska folkspillror. Jag har utifrån boken och lite eget vetande skrivit något om tre av dem här: Gottscheetyskarna i Slovenien, sefarderna i Sarajevo och arumänerna på Balkan. [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-31423</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Aug 2008 07:09:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-31423</guid>

					<description><![CDATA[Hej Christian,
tack för den här intressanta texten. Jag antar att Moschopolis (som Gauß kallar staden i sin bok) som jag tar upp en passage om ur Gauß&#039; bok i början av min text är samma stad som det Meschopole du skriver om här. Du får rätta mig om jag har fel.

För att fler än jag ska hitta till det du skrivit här tänker jag lägga en länk hit under det inlägg jag kommer att göra i min blogg idag.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hej Christian,<br />
tack för den här intressanta texten. Jag antar att Moschopolis (som Gauß kallar staden i sin bok) som jag tar upp en passage om ur Gauß&#8217; bok i början av min text är samma stad som det Meschopole du skriver om här. Du får rätta mig om jag har fel.</p>
<p>För att fler än jag ska hitta till det du skrivit här tänker jag lägga en länk hit under det inlägg jag kommer att göra i min blogg idag.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Christian		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-31422</link>

		<dc:creator><![CDATA[Christian]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Aug 2008 05:10:36 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-31422</guid>

					<description><![CDATA[Hej

Det sägs även att den första ortodoxa kyrkan byggdes av Arumänerna. 

Jag är Arumän, men vi kallar oss själva också för makedoner. Det där med magi verkar vara lite konstigt, visste inte ens att Arumäner sysslar med sånt efterson de flesta är otroligt starkt troende inom den kristna ortodoxa tron speciellt gamlingarna. 

Det har skrivits flera böcker på Arumänska, så skriftspråket finns. Jag är född i Rumänien och där bor det ganska många Arumäner och de kom till Rumänien först i början av 1900-talet, grekerna försökte göra någon slags etnisk rensning i många Arumänska byar och gick så långt att de kunde komma på natten med flygplan och spruta bränsle över husen för att sedan tänta eld på de, folk förlorade allt de hade på några minuter, andra förlorade sina liv. Det fanns bara två saker man kunde göra, bygga upp husen igen och börja om från början eller flytta till det enda landet i världen som alltid har erkänt oss Arumäner som folk och ser Arumänerna som sina egna dvs Rumänerna, man skulle på sätt och vis kunna säga att de äktaste Rumänerna är Arumänerna, åker man tillexempelvis till Albanien eller Grekland och besöker Arumänska byar så kan man lätt se gamlingar med käpp och den intressanta detaljen på käppen är dess huvud som är Daciernas Varghuvud detta varghuvud är det mest representativa för Dacierna och vet och det är allmänt känt att Rumänerna härstammar från Dacierna, men varghuvudsfenomenet är utdött för längesedan i Rumänien ett fenomen som har lyckats överleva i många Arumänska småbyar. 

Detta är bara ett ex på vår koppling till Rumänerna. 


Men vad som är viktigt och beundrandsvärt är att Rumänien alltid har stöttat Arumänerna och erkänt oss som folk, man kan även välja Arumänska i skolan som extraspråk. Sen kanske man borde nämna att det finns olika grader, nästan kaster av Arumäner där den högsta anses vara Farserot, den mellersta Chipan och den sista plisot. 

Många Arumäner speciellt Farseroti har akademiska utbildningar, jag har ex aldrig träffat en Farserot utan universitetsutbildnig, sen är det även nämnvärt att säga att de flesta Arumänerna är extremt duktiga på att hantera pengar, de har mycket pengar helt enkelt, både de övre klasserna men även bönderna, pengarna har ett stort värde för de flesta Arumänerna pga gamla europeiska värderingar dvs att pengar representerade en viss säkerhet för ens avkomma för ens barn, man ville att de skulle ha det bra och klara sig, den moderna vikten av pengar hos många människor idag har en självisk betydelse, man vill ha pengar för att köpa materiella saker och leva ett flott liv. 

Barnen är extremt viktiga för de flesta Arumäner och nästan den största och enda prioriteringen. Allt detta har jag själv sett och spekulerat kring i många år och det har imponerat mig nåt enormt, jag försöker inte säga att Arumänerna är något Überfolk men att de klarar sig oerhört bra i det stora hela och detta ofta med värre förutsättningar än resten av befolkningen i länder som Grekland, Albanien, Bulgarien och hela föredetta Jugoslavien. 



Tittar man på Staden Meschopole från olika perspektiv, som blev totalförstört av Turkarna i slutet av 1700-talet så kan man se en mängd oerhört intressanta saker. Staden hade en befolkning på 60000-70000 invånare mot slutet och ansågs vara en riktig storstad, 60000-70000 invånare på 1700-talet motsvarar en 2-3 miljoner människor idag, jag tror att europas största stad på 1700talet hade under 300000invånare. Staden hade även sitt egna universitet. 
Det fanns en tryckpräss i staden som var den andra i hela det osmanska riket, en fanns i Constantinopel o en i Meschopole, att vara en stad med en egen tryckpräss på den tiden var ett ENORMT fenomen. 
Staden hade över 70kyrkor och den tidiga formen av industrialisering, så fort industrialiseringen spreds från england till väst europa så lyckades meschopole också med en liten men tidig form av industrialisering, östeuropa tog till sig industrialiseringen inte föränn på 1800-talet. Staden hade även egna banker, och inte bara några utan många. 
Stadens befolkning och de rikaste och flesta, de som byggde staden  var till 80-90%Arumäner resten var greker och Albaner, språket som pratades på gatorna var Arumänska och det fanns böcker redan då som var skrivna på Arumänska(på den tiden med det grekiska alfabetet). Staden hade en extremt stor andel handelsmän som köpte och sålde det ena o de andra, importerade och exporterade mellan europas största städer, detta var en rik stad som bara växte och växte, blev rikare och rikare, starkare o starkare, turkarna som regerade i balkan under den tiden hade fått upp ögonen för den staden och såg den som ett hot, därför TOTALFÖRSTÖRDES staden av turkarna. 

Meschopole är en stor bedrivt av det Arumänska folket, eg så tycker jag att det är en enorm bedrivt, och att meschopole fenomenet borde studeras mer och att det borde pratas mer om det rent allmänt i historien, att ett folk kunde samlas från olika länder och bygga en storstad med universitet, handel osv på otroligt kort tid, de e som att flytta till norrland mitt ute i ingenstans och bygga en miljonstad under en tid på 100 och nåt med år, en stad som är både större och rent ekonomiskt starkare och överlägsnare än ex stockholm.

Min text kanske inte verkar vara så &#039;&#039;modest&#039;&#039; men de e så jag har uppfattat Arumänerna av de iaktagelser jag har gjort genom åren.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hej</p>
<p>Det sägs även att den första ortodoxa kyrkan byggdes av Arumänerna. </p>
<p>Jag är Arumän, men vi kallar oss själva också för makedoner. Det där med magi verkar vara lite konstigt, visste inte ens att Arumäner sysslar med sånt efterson de flesta är otroligt starkt troende inom den kristna ortodoxa tron speciellt gamlingarna. </p>
<p>Det har skrivits flera böcker på Arumänska, så skriftspråket finns. Jag är född i Rumänien och där bor det ganska många Arumäner och de kom till Rumänien först i början av 1900-talet, grekerna försökte göra någon slags etnisk rensning i många Arumänska byar och gick så långt att de kunde komma på natten med flygplan och spruta bränsle över husen för att sedan tänta eld på de, folk förlorade allt de hade på några minuter, andra förlorade sina liv. Det fanns bara två saker man kunde göra, bygga upp husen igen och börja om från början eller flytta till det enda landet i världen som alltid har erkänt oss Arumäner som folk och ser Arumänerna som sina egna dvs Rumänerna, man skulle på sätt och vis kunna säga att de äktaste Rumänerna är Arumänerna, åker man tillexempelvis till Albanien eller Grekland och besöker Arumänska byar så kan man lätt se gamlingar med käpp och den intressanta detaljen på käppen är dess huvud som är Daciernas Varghuvud detta varghuvud är det mest representativa för Dacierna och vet och det är allmänt känt att Rumänerna härstammar från Dacierna, men varghuvudsfenomenet är utdött för längesedan i Rumänien ett fenomen som har lyckats överleva i många Arumänska småbyar. </p>
<p>Detta är bara ett ex på vår koppling till Rumänerna. </p>
<p>Men vad som är viktigt och beundrandsvärt är att Rumänien alltid har stöttat Arumänerna och erkänt oss som folk, man kan även välja Arumänska i skolan som extraspråk. Sen kanske man borde nämna att det finns olika grader, nästan kaster av Arumäner där den högsta anses vara Farserot, den mellersta Chipan och den sista plisot. </p>
<p>Många Arumäner speciellt Farseroti har akademiska utbildningar, jag har ex aldrig träffat en Farserot utan universitetsutbildnig, sen är det även nämnvärt att säga att de flesta Arumänerna är extremt duktiga på att hantera pengar, de har mycket pengar helt enkelt, både de övre klasserna men även bönderna, pengarna har ett stort värde för de flesta Arumänerna pga gamla europeiska värderingar dvs att pengar representerade en viss säkerhet för ens avkomma för ens barn, man ville att de skulle ha det bra och klara sig, den moderna vikten av pengar hos många människor idag har en självisk betydelse, man vill ha pengar för att köpa materiella saker och leva ett flott liv. </p>
<p>Barnen är extremt viktiga för de flesta Arumäner och nästan den största och enda prioriteringen. Allt detta har jag själv sett och spekulerat kring i många år och det har imponerat mig nåt enormt, jag försöker inte säga att Arumänerna är något Überfolk men att de klarar sig oerhört bra i det stora hela och detta ofta med värre förutsättningar än resten av befolkningen i länder som Grekland, Albanien, Bulgarien och hela föredetta Jugoslavien. </p>
<p>Tittar man på Staden Meschopole från olika perspektiv, som blev totalförstört av Turkarna i slutet av 1700-talet så kan man se en mängd oerhört intressanta saker. Staden hade en befolkning på 60000-70000 invånare mot slutet och ansågs vara en riktig storstad, 60000-70000 invånare på 1700-talet motsvarar en 2-3 miljoner människor idag, jag tror att europas största stad på 1700talet hade under 300000invånare. Staden hade även sitt egna universitet.<br />
Det fanns en tryckpräss i staden som var den andra i hela det osmanska riket, en fanns i Constantinopel o en i Meschopole, att vara en stad med en egen tryckpräss på den tiden var ett ENORMT fenomen.<br />
Staden hade över 70kyrkor och den tidiga formen av industrialisering, så fort industrialiseringen spreds från england till väst europa så lyckades meschopole också med en liten men tidig form av industrialisering, östeuropa tog till sig industrialiseringen inte föränn på 1800-talet. Staden hade även egna banker, och inte bara några utan många.<br />
Stadens befolkning och de rikaste och flesta, de som byggde staden  var till 80-90%Arumäner resten var greker och Albaner, språket som pratades på gatorna var Arumänska och det fanns böcker redan då som var skrivna på Arumänska(på den tiden med det grekiska alfabetet). Staden hade en extremt stor andel handelsmän som köpte och sålde det ena o de andra, importerade och exporterade mellan europas största städer, detta var en rik stad som bara växte och växte, blev rikare och rikare, starkare o starkare, turkarna som regerade i balkan under den tiden hade fått upp ögonen för den staden och såg den som ett hot, därför TOTALFÖRSTÖRDES staden av turkarna. </p>
<p>Meschopole är en stor bedrivt av det Arumänska folket, eg så tycker jag att det är en enorm bedrivt, och att meschopole fenomenet borde studeras mer och att det borde pratas mer om det rent allmänt i historien, att ett folk kunde samlas från olika länder och bygga en storstad med universitet, handel osv på otroligt kort tid, de e som att flytta till norrland mitt ute i ingenstans och bygga en miljonstad under en tid på 100 och nåt med år, en stad som är både större och rent ekonomiskt starkare och överlägsnare än ex stockholm.</p>
<p>Min text kanske inte verkar vara så &#8221;modest&#8221; men de e så jag har uppfattat Arumänerna av de iaktagelser jag har gjort genom åren.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Nilla		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/comment-page-1/#comment-28656</link>

		<dc:creator><![CDATA[Nilla]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Jun 2008 07:11:15 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/06/03/de-doende-europeerna-3-om-arumanerna/#comment-28656</guid>

					<description><![CDATA[Lustigt detta med kring (... inlägg kring detta...) som verkar vara lite  på frammarsch, på bekostnad av om - lyssnade på Språket i P1 igår kväll, där det togs upp. Lars-Gunnar Andersson, som ibland rättar/ger feed-back på studentuppsatser nämnde bl a att han gör en markering med &quot;hellre...&quot;, om det inte avses ett helt klockrent &quot;kring&quot;. Ja, det är nog så att man lite omedvetet &quot;halkar in på rutschbanan&quot; av bara farten - det är ju så språket ändras (utvecklas?).

Nej, nu märkte jag det... ditt &quot;kring&quot; är ju ett äkta kring.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Lustigt detta med kring (&#8230; inlägg kring detta&#8230;) som verkar vara lite  på frammarsch, på bekostnad av om &#8211; lyssnade på Språket i P1 igår kväll, där det togs upp. Lars-Gunnar Andersson, som ibland rättar/ger feed-back på studentuppsatser nämnde bl a att han gör en markering med &#8221;hellre&#8230;&#8221;, om det inte avses ett helt klockrent &#8221;kring&#8221;. Ja, det är nog så att man lite omedvetet &#8221;halkar in på rutschbanan&#8221; av bara farten &#8211; det är ju så språket ändras (utvecklas?).</p>
<p>Nej, nu märkte jag det&#8230; ditt &#8221;kring&#8221; är ju ett äkta kring.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
