Kommentarer på: Baldassarre Castiglione: Il libro del Cortegiano

Av: Bodil Z

Bodil Z — Tue, 25 Mar 2008 19:07:33 +0000

Hej Einar,

förresten – apropå det du säger här – så finns ju också Rafaels födelsehus i just Urbino. Då och då genom åren har jag tittat in där. Visserligen finns det inga egentliga tavlor av honom där, bara lite skisser, men själva huset har stor charm och det är spännande att gå där från rum till rum.

Av: Einar J

Einar J — Sat, 22 Mar 2008 12:30:48 +0000

PS. Dessutom tycker jag att Rafaels porträtt av Castiglione som du visar är ett av de allra vackraste och uttrycksfullaste porträtt som finns. Jag minns att jag när jag första gången såg detta porträtt i Louvren – det hängde då ett par tavlor till höger om Mona Lisa (vilket det inte längre gör) – tyckte att det var minst lika imponerande som Leonardos mästerverk. DS

Av: Einar J

Einar J — Sat, 22 Mar 2008 12:23:52 +0000

Åh, detta väcker längtan efter att åter få besöka denna fina lilla stad där uppe bland de böljande markerna.
Jag läste för många år sedan Castiglione på engelska (numera finns ju Hovmannens bok även på svenska) och inspirerades till en resa till Urbino och palatset för att jag fann boken så intressant. Vilket gav en mer intimistisk interiör inte bara tankemässigt utan även rumsligt till renässansens Italien.
Jga minns palatset som fascinerande inte minst på grund av furstens vackra lilla studerkammare med de fantastiska väggarna med intarsia i fullständigt illusorisk trompe l´oeil. Hertig Montefeltro lär ju också ha varit en furste av det humanare slaget, om jag minns historien om honom rätt.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Wed, 19 Mar 2008 21:06:23 +0000

Hej Irena,

tack för upplysningen! Jag ska se hur ”rörlig” jag är under de här två kvällarna. Naturligtvis är jag intresserad, men både Stockholm och Uppsala är ju en bit härifrån… men jag ska kolla.

Om inte annat så kanske någon annan, som är intresserad och har möjlighet att komma, ser det här.

Av: irena grönberg

irena grönberg — Wed, 19 Mar 2008 19:27:50 +0000

Hejsan Bodil, lite information om de polska poesikvällarna. Hoppas att du kan komma någon av dem. Hälsningar, Irena

Poesikväll: ”Jag i första och sista person”
Onsdag 9 april, kl 18.30-20.00
Ny antologi med polsk lyrik skriven av kvinnor
Plats: Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala, sal C
Fri entré

Samt

Torsdag 10 april, kl 19.00
Polska Institutet
Villagatan 2, Stockholm

En kväll tillägnad polsk poesi skriven av kvinnor. Julia Hartwig är en av Polens främsta levande poeter. Marzanna Bogumila Kielar är ett av de ledande namnen bland dem som debuterat efter systemskiftet 1989 och Marta Podgórnik tillhör den yngsta generationen. De kontrasterar tydligt mot varandra i ton och form, men denna kväll förs de samman av antologin Jag i första och sista person – en antologi med polsk lyrik skriven av kvinnor från 1920-talet till i dag. Förutom Wislawa Szymborska är det framförallt de manliga poeterna som har varit kända och översatta till svenska. Denna snedvridna bild har redaktörerna Irena Grönberg och Stefan Ingvarsson velat nyansera genom att lyfta fram 20 starkt lysande kvinnliga författarskap. Antologin är översatt av samma översättargrupp som tidigare bland annat gett ut lyrikboken 17 polska poeter (Anders Bodegård, Irena Grönberg, Lisa Mendoza Åsberg, David Szybek, Tomas Håkanson, Rickard Wennerholm och Stefan Ingvarsson).

Medverkande poeter: Julia Hartwig, Marzanna Bogumila Kielar och Marta Podgórnik
Medverkande översättare: Anders Bodegård, Irena Grönberg och Stefan Ingvarsson
Arrangörer: Polska institutet, Bokförlaget Tranan

Jag i första och sista person
Denna bok presenterar tjugo kvinnliga röster ur den polska lyriktraditionen. Vanligtvis har mannen fått beskriva världen i första person. Sista person är de – de andra som betraktas och beskrivs. Här är utgångspunkten förflyttad och kvinnorna tar förstaplatsen. Urvalet spänner över flera generationer från mellankrigstid och fram till idag, varje generation har sin erfarenhet av detta tragiska sekel, varje generation bär spår av sin tids frågor och poetiska tonlägen. De förenas av det polska språket och positionen som skrivande kvinna.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Wed, 19 Mar 2008 11:45:41 +0000

Bembos röst hörs förresten bland försvararna av toskanskan som förebild i boken, men huvudlinjen bland de samtalande är att de kultiverade hovspråken från olika delar av Italien hålls lika högt och att alltså inget försteg ges åt någon speciell regional variant.

Av: Constanze

Constanze — Wed, 19 Mar 2008 08:45:02 +0000

Castigliones position inom den långa debatten om språket är verkligen mycket intressant. Han näms faktiskt inte så ofta angående ”la questione della lingua”, men tänk vilken modern idé han postulerade jämfört med Bembo eller de andra. Jag tror hans bok blev även en stor succé vid hovet i Frankrike.