Varför glänser du?

Das Johanneswürmchen

Das Johanneswürmchen saß,
Seines Sternenseins
Unbewußt, im weichen Gras
Eines Bardenhains.

Leise kroch aus faulem Moos
Seine Nachbarin,
Eine Kröte, her und schoß
All ihr Gift auf ihn.

”Ach! Was hab’ ich dir getan?”
Rief der Wurm ihr zu.
”Ja!” fuhr ihn das Untier an,
”Warum glänzest du?”

Gottlieb Konrad Pfeffel (1736-1809)

sten
Den här lilla bilden av tidlöshet blev kortlivad – förstås.

6 kommentarer till “Varför glänser du?”

  1. Ja, säkert så länge människor funnits… som Kröten och Johanneswürmchen eller vad det nu finns för gestalter.

  2. En verkligen rörande dikt. Tack Bodil!

    Men ved du vad det är: ein Bardenhain? Jag kunde inte hitta någon ordentlig förklaring. Är det kanske något heligt?

  3. Nej, jag vet inte precis vad en ”Bardenhain” är eller om ordet verkligen finns annat än hos Pfeffel. Jag tänker mig det som en lund för barder eller vandrande spelemän.

  4. Jag tror att det är i Kvartetten som sprängdes som Första fiolen får besök av blamageguden som påminner honom om hur han vid en middag utan närmare kunskaper utgjöt sig vitt och brett om skillnanden mellan olika svenska dialekter. Delvis uppmuntrades han av den intresserade minen hos en bordsgranne som emellertid senare visade sig vara en framstående vetenskapsman inom just detta ämne.

    Med risk för framtida besök av blamageguden dristar jag mig att trots Bodils och Keris illustra närvaro påpeka att ”Bardenhain” är ett alls icke sällsynt utryck vilket en enkel googling bekräftar. Tydligen talar man ofta om exempelvis en viss poets ställning inom en viss regions ’Bardenhain’. En vacker text talar t.ex. om Ludwig Christoph Heinrich Hölty vilken 1772 stiftade ”den Göttinger Hainbund. Ihr Vorbild ist Friedrich Gottlieb Klopstock, der in seiner Ode «Der Hügel und der Hain» dem griechischen Parnaß den nordisch-germanischen Götter- und Bardenhain gegenübergestellt hatte.”

    Vidare hittar vi ”Der Bardenhain für Deutschlands edle Söhne und Töchter från 1800-talets början – någon slags litterär kanon kanske?

    ”Hain” betyder ju ”lund” eller ”dunge” kanske ”hägn.” Bodils tolkning låter ju därför rimlig – jag associerar till någonting keltiskt i sammanhanget.

    Ja, nu får man väl vrida sig på sitt nattläger precis som Första fiolen. Kanske jag borde skriva en artikel i Wikipedia för att få något slags auktoritet 😉

  5. Hej Bengt,
    jag hoppas att du har sovit gott. Tack för att du givit ordet ”Bardenhain” ”ett ansikte”. Nej, jag var inte säker på att kände till ordet, kanske har jag sett det förr, antagligen, men det trängde aldrig in i mitt aktiva ordförråd – alltså inte förrän vi började prata om det här. Jag söker nu efter tillfällen att – på ett naturligt sätt – använda det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *