Nyss slog jag upp en tidningssida som handlar om den rumänska poeten Nina Cassian (som enligt tidningen skrev sin första dikt för 79 år sedan). Min blick och min tanke fastnade i det här:
Nina Cassian förklarar att hon aldrig kunnat dela upp sitt liv i olika avsnitt som ”barndom”, ”ungdom ” och ”ålderdom”.
-Jag lever i alla åldrar samtidigt. Jag är fortfarande sju år, 21 år, 45 år, samtidigt som jag upplever de åldrar jag ännu inte uppnått. Livet är alldeles för kort för att delas in i olika åldrar, livet är bara en unik gest.
