<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Pentamerone &#8211; sagornas saga	</title>
	<atom:link href="http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/</link>
	<description>kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag...</description>
	<lastBuildDate>Sat, 07 Jan 2012 09:29:08 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Pentamerone: en törnrosasaga &#124; Bodil Zalesky		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/comment-page-1/#comment-58440</link>

		<dc:creator><![CDATA[Pentamerone: en törnrosasaga &#124; Bodil Zalesky]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 07 Jan 2012 09:18:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/#comment-58440</guid>

					<description><![CDATA[[...] ungefär en vecka sedan avslutade jag min läsning av Pentamerone. Ramberättelsen lät det ”goda” segra och det ”onda” gå under på grymmaste vis &#8211; [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>[&#8230;] ungefär en vecka sedan avslutade jag min läsning av Pentamerone. Ramberättelsen lät det ”goda” segra och det ”onda” gå under på grymmaste vis &#8211; [&#8230;]</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/comment-page-1/#comment-24491</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Feb 2008 08:29:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/#comment-24491</guid>

					<description><![CDATA[God morgon Karin,
ja, den där oljefontänen och den självklarhet med vilken den installerades för att roa den melankoliska prinsessan fastnade jag också för. Det var kungens sista idé, när inget annat hade haft någon verkan. &quot;Om allt annat går åt skogen får vi ta till oljefontänen&quot; kunde kanske bli ett nytt ordspråk.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>God morgon Karin,<br />
ja, den där oljefontänen och den självklarhet med vilken den installerades för att roa den melankoliska prinsessan fastnade jag också för. Det var kungens sista idé, när inget annat hade haft någon verkan. &#8221;Om allt annat går åt skogen får vi ta till oljefontänen&#8221; kunde kanske bli ett nytt ordspråk.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Bodil Z		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/comment-page-1/#comment-24490</link>

		<dc:creator><![CDATA[Bodil Z]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Feb 2008 08:23:17 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/#comment-24490</guid>

					<description><![CDATA[Guten Morgen Constanze,
den Schluss von der Rahmenerzählung habe ich eigentlich schon angedeuetet, sehr vage, aber mehr will ich im Moment nicht dazu sagen, teilweise weil ich das Buch ja gar nicht zu Ende gelesen habe. Ich bin erst bei dem dritten Märchen angelangt.

Warum es gerade Croce ist der die Übersetzung ins Italienische gemacht hat? Na, da kann ich eigentlich nur raten. Zum einen war es wahrscheinlich von Bedeutung, dass er Neapolitaner war, zum anderen hat sich Croce unter vielem anderem für die deutsche Romantik intressiert und die Brüder Grimm haben &quot;Il Pentamerone&quot; sehr geschätzt und auch die erste Übersetzung aus dem Neapolitanischen angeregt - die wurde ins Deutsche von Liebrecht 1846 gemacht. Ich zitiere ein paar Zeilen aus Croces Vorwort:

&quot;L&#039;Italia possiede nel *Cunto de li cunti* o *Pentamerone* del Basile il più antico, il più ricco e il più artistico fra tutti i libri di fiabe popolari; com&#039;è giudizio concorde dei critici stranieri conoscitori di questa materia, e, per primo, di Iacopo Grimm, colui che, insieme col fratello Guglielmo, donò alla Germania la raccolta dei *Kinder- und Hausmärchen*. Eppure l&#039;Italia è come se non possedesse quel libro, perché, scritto in un antico e non facile dialetto, è noto solo di titolo, e quasi nessuno più lo legge, nonché nelle altre regioni, nemmeno nel suo luogo d&#039;origine, Napoli. Più facilmente lo leggono i tedeschi, che fin dal 1846 ne hanno a lor uso la traduzione di Liebrecht...&quot;


]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Guten Morgen Constanze,<br />
den Schluss von der Rahmenerzählung habe ich eigentlich schon angedeuetet, sehr vage, aber mehr will ich im Moment nicht dazu sagen, teilweise weil ich das Buch ja gar nicht zu Ende gelesen habe. Ich bin erst bei dem dritten Märchen angelangt.</p>
<p>Warum es gerade Croce ist der die Übersetzung ins Italienische gemacht hat? Na, da kann ich eigentlich nur raten. Zum einen war es wahrscheinlich von Bedeutung, dass er Neapolitaner war, zum anderen hat sich Croce unter vielem anderem für die deutsche Romantik intressiert und die Brüder Grimm haben &#8221;Il Pentamerone&#8221; sehr geschätzt und auch die erste Übersetzung aus dem Neapolitanischen angeregt &#8211; die wurde ins Deutsche von Liebrecht 1846 gemacht. Ich zitiere ein paar Zeilen aus Croces Vorwort:</p>
<p>&#8221;L&#8217;Italia possiede nel *Cunto de li cunti* o *Pentamerone* del Basile il più antico, il più ricco e il più artistico fra tutti i libri di fiabe popolari; com&#8217;è giudizio concorde dei critici stranieri conoscitori di questa materia, e, per primo, di Iacopo Grimm, colui che, insieme col fratello Guglielmo, donò alla Germania la raccolta dei *Kinder- und Hausmärchen*. Eppure l&#8217;Italia è come se non possedesse quel libro, perché, scritto in un antico e non facile dialetto, è noto solo di titolo, e quasi nessuno più lo legge, nonché nelle altre regioni, nemmeno nel suo luogo d&#8217;origine, Napoli. Più facilmente lo leggono i tedeschi, che fin dal 1846 ne hanno a lor uso la traduzione di Liebrecht&#8230;&#8221;</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Karin f d Royal Häst		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/comment-page-1/#comment-24489</link>

		<dc:creator><![CDATA[Karin f d Royal Häst]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Feb 2008 08:05:59 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/#comment-24489</guid>

					<description><![CDATA[God morgon säger jag med. Spännande! Jag gillar sagor, för att inte tala om oljefontäner! Får mig osökt att tänka på chokladfontäner, som ju finns idag till lycka för alla som gillar choklad. Kan hyras, har jag förstått, eftersom jag hade googlingar på min förra blogg på just det många gånger: &quot;hyra chokladfontän&quot;.
Nu får vi se om du får några på &quot;hyra oljefontän&quot;.

Själv läser jag ofta Best of Grimm för mina barn, och jämför gärna samma sagor i Perraults tappning som de läser i skolan. Tycker, vad gäller åtsminstone Askungen, att Grimms version är finare.
Men det hör ju inte riktigt hit. Bara nästan.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>God morgon säger jag med. Spännande! Jag gillar sagor, för att inte tala om oljefontäner! Får mig osökt att tänka på chokladfontäner, som ju finns idag till lycka för alla som gillar choklad. Kan hyras, har jag förstått, eftersom jag hade googlingar på min förra blogg på just det många gånger: &#8221;hyra chokladfontän&#8221;.<br />
Nu får vi se om du får några på &#8221;hyra oljefontän&#8221;.</p>
<p>Själv läser jag ofta Best of Grimm för mina barn, och jämför gärna samma sagor i Perraults tappning som de läser i skolan. Tycker, vad gäller åtsminstone Askungen, att Grimms version är finare.<br />
Men det hör ju inte riktigt hit. Bara nästan.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Constanze		</title>
		<link>http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/comment-page-1/#comment-24487</link>

		<dc:creator><![CDATA[Constanze]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Feb 2008 07:32:57 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.bodilzalesky.com/blog/2008/02/07/pentamerone-sagornas-saga/#comment-24487</guid>

					<description><![CDATA[Guten Morgen, Bodil! Danke für den Buchtipp! Vom &quot;Pentamerone&quot; hatte ich bis jetzt noch gar nichts gehört. Das kommt aber auf die Literaturliste. 

Wirst du auch den Schluss verraten (oder zumindest ein bisschen andeuten?) oder müssen wir selber lesen? Weißt du, warum gerade Croce es übersetzt hat? Also, äußert er sich im Vorwort irgendwie?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Guten Morgen, Bodil! Danke für den Buchtipp! Vom &#8221;Pentamerone&#8221; hatte ich bis jetzt noch gar nichts gehört. Das kommt aber auf die Literaturliste. </p>
<p>Wirst du auch den Schluss verraten (oder zumindest ein bisschen andeuten?) oder müssen wir selber lesen? Weißt du, warum gerade Croce es übersetzt hat? Also, äußert er sich im Vorwort irgendwie?</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
