blommorna sover i fönstret och lampan stirrar ljus
och fönstret stirrar tanklöst ut i mörkret utanför
tavlorna visar själlöst sitt anförtrodda innehåll
och flugorna står stilla på väggarna och tänker
blommorna lutar sig mot natten och lampan spinner ljus
i hörnet spinner katten yllegarn att sova med
på spisen snarkar kaffepannan då och då med välbehag
och barnena leker tyst med ord på golvet
det vita dukade bordet väntar på någon
vars steg aldrig kommer uppför trappan
ett tåg som genomborrar tystnaden i fjärran
avslöjar inte tingenas hemlighet
men ödet räknar klockans slag med decimaler.
Gunnar Ekelöf (1907-1968)
Bodil – ett varmt välkommen tillbaka! 🙂
Det är verkligen en jättefin dikt.
och flugorna står stilla på väggarna och tänker
Vet du jag skaffade Ekelöfs samlade dikter nyligen på Vasastans Antikvaritat i Göteborg – och blev mycket glad att jag lyckades detta!
Vad tyckte du om Ekelöf-filmen? Naturligtvis var det underbart att höra Ekelöf själv (”Gunnar” som islänningen sade!) läsa några av sina finaste dikter bl.a. den du citerar (och ”Absentia animi” som i mycket unga år öppnade mina ögon för honom) men själva filmen fick jag inte ut mycket av. Vackra bilder onekligen och nog kunde man associera till Ekelöfs poesi men sammanhanget? Nåja, det är väl den gamle rotbundne positivisten i mig som inte kan hänga med. Vad tyckte du?
Keri, tack,
eller den här – för att rulla upp min älsklingsrad i dikten också:
*i hörnet spinner katten yllegarn att sova med*
Bengt,
jag har ”tyvärr” inte sett filmen, även om jag nästan blev osäker på hur det var med det, när du lät så säker på att jag hade gjort det. Vad betyder ”men sammanhanget” i det du skriver – eller blir det kanske för mycket för att du ska ha tid och lust att skriva det här?
Det var så att igår kväll såg jag på TV en repris på ett program ”K special” som innehöll en film kallad ”Ekelöfs blick”. Där läste GE bl.a. den dikt som du återgav ovan. Alltid van att dra för snabba slutsatser antog jag att det var gårdagens program som inspirerat dig.
Ang. sammanhanget blir det nog svårt att diskutera det om man inte sett filmen ifråga. Kanske någon annan av dina läsare gjort det?
I min favoritdikt spinns det också men det är då vanliga spindlar. Och andra djur: ”Harkrankarna, de dumma djävlarna. Skörbenta och rusiga i lampans sken.”
”Overkligt. Meningslöst.”
(Citerat ur minnet, hoppas det blev rätt.)
”Om hösten” då, ja, den tycker jag också om. Egentligen borde jag läsa mer Ekelöf, kanske kommer jag att göra det också – läsa ”Eufori” till exempel, den som min syster läste på vår fars 75-årsdag i Buckow i Märkische Schweiz, då när jag läste Tegnérs ”Flyttfåglarna”.
Vi får se om någon säger något om ”sammanhanget” här…
Inte heller jag såg filmen varken i går eller då den tidigare sänts. Men någon del av Bonniers utgåva av Ekelöfs Skrifter (8 delar i redaktion av Reidar Ekner) ligger alltid på mitt nattygsbord. Utöver det innehållsrika innehållet är det en utgåva där bandens formgivning och pappersval tilltalar mitt öga och min hand. Är det kanske den utgåvan du fann Keri?
Ordspråksbonad
En vas full av ängsblom
är tysta ensamheten:
Jag vet en liten stuga
i skogarna långt bort.
Jag kommer genom gräset
som ligger vått av natten.
Där står den mörk och ensam.
Jag öppnar tankfullt dörrn
— och står en stund och ler åt
att allting är som förut.
Jag kränger av mig mesen
och börjar göra eld.
Nej, nej, Agneta, jag fann ”bara” [den här](http://www.dagensbok.com/index.asp?id=1226) billiga utgåvan (tryckt i Ungern 1984). Men jag tycker om den!
Sung
Det är stjärnklart i kväll.
Luften är ren och kall.
Månen söker hos alla ting
sitt förlorade arv.
Ett fönster, en blommande gren
och det är nog:
Ingen blom utan jord.
Ingen jord utan rymd.
Ingen rymd utan blom.
Keri: Den har jag också och den låg tidigare vid mitt nattläger och är numera tämligen tummad. Dessförinnan gällde en bok jag skaffade i tonåren: ”En bok om Gunnar Ekelöf”som gavs ut av FIB:s Lyrikklubb och innehöll en hel del dikter utöver biografin. Troligen stötte jag på Ekelöf i skolans litteraturundervisning redan i realskolan och kanske var det min svensklärare som tipsade om Lyrikklubben vilken dels gav ut en liten tidskrift, Lyrikvännen, dels tillhandahöll såväl svensk som översatt poesi för en överkomlig summa. För årsavgiften 4:- fick man dels tidskriften, dels en årsbok och därutöver lågt medlemspris för de böcker som gavs och getts ut.
Finns den där lyrikklubben fortfarande?
Det tror jag inte. I alla fall inte under samma former som tidigare. Den startade 1954. Jag var medlem från 1957 till en bit in på sextiotalet. Ordfront förlag kanske tog över. Jag är inte säker. Dock gällde det Lyrikvännen, som nyligen togs över av Ellerströms förlag i Lund.
det ska vara tingenAs hemlighet – ett språkligt medvetet drag från ekelöfs sida.
Tack Karin,
jag har stoppat in detta förlorade ”a” nu. Det var en omedveten borttappning från min sida när jag satt och skrev av.
ABSENTIA ANIMI heter dikten med de dumma jävlarna till harkrankar. Inte ”Om hösten”.
Nämän! Det var en av de första dikterna jag översatt från svenska (när jag läste svenska på Lvivs universitet, året var 2000-2001). Se här: http://levhrytsyuk.blogspot.com/2008/06/blog-post.html! 🙂
Ja, men dikten börjar med orden ”Om hösten”. Två gånger t.o.m.
Läste nyligen igenom den gymnasieuppsats jag skrev om ”Absentia animi” – det brände till inombords och hade jag kunnat rodna hade jag väl gjort det. Men å andra sidan: det var ett ”defining moment” – jag upptäckte inte bara Ekelöf utan också att det faktiskt fanns lyrik efter Almqvist.
Sen fanns det inte det längre.
Det har oväntat blivit liv här bland blommorna i fönstret: en titelfråga (JannneB), Levs ukrainska översättning, Bengts minnen…
Jag tar tillfället i akt att sätta in en länk till Absentia animi/Om hösten
Tack for lanken, Bodil! Nu ser jag att ”blommorna…” ar en av de mest oversatta dikterna av Ekelof! 🙂