jag har lookie din ombudsmannablogg, men jag fick inte kommentera där på grund av några krångelregler.

Så det är det man gör som bageriarbetare – tuggar på bullar; själv pluggar jag väl mest på ullar.

”Du har sett en hjärna … vilka krokvägar, vilka krypvägar! … Ja, och det är därför som alla rättänkande tänka så krokigt. ” AUGUST STRINDBERG (Ett Drömspel)

Bildningstugget är det viktigaste i en upplyst demokrati. Man bildar sig en åsikt.

Begreppsbulle = Begrepp man får tugga på / njuta av riktigt länge.

Själv har jag varit bageriarbetare i tjugofyra och ett halvt år och det har jag fångat upp i dikt.

Tuggade,
tuggade jag på en bulle,
och allt,
skulle vara som det skulle.

Versmåttet är Hajkul och det har jag själv hittat på.

Det var två bagare och en smet …

mvh
Klasse

Obs – Ny påklickning – Välkommen!

ja, jag får väl låta bli att vara så långkrånglig nästa gång jag vill börja en debatt kring något. Å andra sidan behåller jag min plats som begreppsbuffel och är alltid (nästan alltid) redo att tugga om bildning.

Du har alltså ett antikvariat – det ser ut så på den sida man kommer till om man ”klickar på dig” – det är väl dessutom det som ”jag säljer mina gamla böcker” kan tänkas betyda.

Du kanske kan bjuda in mig till ”din egen gamla blogg” när den är ny igen.

Återkomsten är säkrad.

Begreppsbuffel är bra. Mycket bra.

Sammanhanget är att jag säljer mina gamla böcker på nätet och enklaste sättet att kolla om kunderna är mer än nominella är i cyberrymden. Via en sådan sökning klickade jag mig hit, en mycket fähig salong, och fastnade för att du hade fastnat för ofullgångligheter i en text om bildning. Det verkar ju rätt kul. Jag tycker det råder en speciell lyster runt intellektuella klichéer och i den meningen var understräckaren bländande.

Strindbergnovellen som jag syftade på är skriven av Pär Rådström och upphovsmannen till ”att gå baklänges in i framtiden” är Marhall McLuhan och syftar på att nytt alltid skiljer sig från då, särskilt sedan ländernaoch världens kommuniteter elektrifierades och möjliggjorde mängder av nya kontakter. Mediet är boskapet och det där.

Jag tror inte att Wilhelm von Humboldt skrev om ”inre potential och kapaciteter” i samma mening som understreckaren påpekar utan snarare är en akribisk anakronism om uttrycket kan tillåtas.

Men eftersom den debatten brunnit ut drar intelligentian mot nya gränser. Ska språka i gång min egen gamla blogg.

mvh
Klasse

om en text innehåller ord som obsolet kommer den att kunna användas som exempeltext i till exempel högskoleprovssituationer — inte heller detta faktum helt obetydligt i sammanhanget.

I stycke nummer två i innevarande kommentar är jag härmed mycket indiskret, med betoning på ordet mycket.

Även relaterat till förlag som till exempel ”Studentlitteratur” (baserat i Lund), är den hermeneutiska uppgiften viktig i sammanganget, och du förstår säkert varför, Bodil.

Det vi här ser ett exempel på är:
Status och pengar står på spel här. Det är viktigt att vara vän med rätt personer, för att inte tala om ytterligare en viktig faktor, som jag härmed benämner: det är viktigt att veta vilken typ av interpunktion som är gångbar i de kretsar man anser sig vilja tillhöra.

Underkategori till det jag just påstod mig säga rakt ut är ordet kåt och dess möjliga sammansättningar med andra ord, vilka möjligheter ju är oändliga om man är intresserad av sådant.

Det jag skriver i stycket ovan är, I dear say, inte obetydligt om man verkligen vill tolka så kallade bildningsdiskussioner på ett hermeneutiskt plan.

Och sedan kommer Bengt aldrig mer att våga kommentera här om du låter det sista ordet låta sådär…

Till att börja med:
Det finns en plats ledig i Svenska Akademien. Därför är bildningstemat populärt på kultursidor och kanske även annorstädes denna sommar. Detta är ett känt faktum för alla som bryr sig om vilka som sitter i nämnda akademi, och kanske även för ett antal andra personer.