Om symboler – bronsstatyn

Jag slår upp ordet ”symbol” i Norstedts stora svenska ordbok och läser det här under nummer 2: ”företeelse som på koncentrerat sätt ger uttryck för viss annan företeelse”. ”Företeelse” som står för ”viss annan företeelse”.

På senare tid – som nu i och för sig verkar vara förbi – har det varit mycket tal om en symbol i Tallinn – en bronsstaty som för en viss del av befolkningen i staden symboliserar den okände sovjetsoldaten under andra världskriget. För en annan del av befolkningen i samma stad står den för militärt förtryck. Statyn har nu flyttats från en central plats i staden till en soldatkyrkogård.

Statyn föreställer en atletiskt byggd ung man i uniform, en soldat kort och gott eller kanske snarare en idealsoldat. Någon har en gång stått modell för statyn. En atletiskt byggd ung man iklädd uniform. Historien förtäljer att den unge mannen var en framgångsrik estnisk brottare vid namn Kristjan Palusalu. Så långt håller det hela balansen, för inte var alla sovjetiska soldater ryssar, nej, långt ifrån. Och nog passar Palusalu rent fysiskt som sovjetisk hjältesoldatsymbol. Men hans biografi passar inte lika bra. Han hoppade av från Röda armén under kriget och gick över till den finska sidan. Senare deporterades han till Sibirien.

Statyn föreställer Kristjan Palusalu men den symboliserar något annat eller närmare bestämt två vitt skilda andra ting. Om Kristjan Palusalus gestalt plötsligt skulle synas tydligare genom bronsskalet – vad skulle då hända? Eller om man satte en liten plakett vid foten av statyn med texten ”Kristjan Palusalu (1908-1987) guldmedaljör i brottning 1936”?