Kommentarer på: Michail Ryklin: en vinkel av Putinerans Ryssland

Av: Bodil Z

Bodil Z — Tue, 17 Apr 2007 12:49:22 +0000

Man kan också tänka på en viss östeuropeisk historia (jag minns inte från exakt vilket land den är, möjligen cirkulerar den i flera) om fisken och kommunismen:

*Det är lika svårt att göra en demokrati av ett kommunistland som att göra en fisk av en fisksoppa.*

Av: Agnes

Agnes — Tue, 17 Apr 2007 12:17:11 +0000

Jag vill i detta sammanhanget dela med mig av en nytillkommen insikt efter läsningen av Joseph Stiglitz’ ”Globalization and its discontents”. Stiglitz beskriver där bland annat vad som hände i Ryssland efter 1989 med den chockförändring från kommunism till marknadsekonomi som genomfördes. Resultatet har blivit stora klyftor mellan en rik oligarki-elit och en stor underklass, medelklassen har i princip försvunnit, ekonomin är korrumperad, inga institutioner för rättssäkerhet etc har bildats. Det fick mig att bättre förstå dagens situation och även varför en del längtar tillbaka till Sovjetunionen.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Sun, 15 Apr 2007 12:11:56 +0000

Och förtryckande makthavare vet ju ofta väldigt väl hur man spelar på den här strängen. Människor i en diktatur (och väl inte bara där) känner det ofta som om de hade nog av sina egna plågor, man vill helst inte ta risker för andras skull, eftersom man tycker att de egna riskerna räcker. Och därför sviker man varandra och alla (nej inte alla) blir till ett slags redskap i förtryckets händer. Det är en sådan lättnad att inte själv vara måltavlan för en stund. Men den här atomiseringen gör oss mycket mera lättledda och förtryckbara i det långa loppet.

Av: Thomas

Thomas — Sun, 15 Apr 2007 12:00:53 +0000

Mitt i prick Bodil! Suzanne Brøgger skrev för rätt länge sedan en essä som talade om ”atomiseringen” av det moderna västerländska samhället. Kanske är det samma sak? Just därför tycker jag att demonstrationerna mot Putin – trots att de slås ner med våld – utgör ett slags brytning med isoleringen och atomiseringen som samhällsform. Solidaritet är ju – alldeles bortsett ifrån att ordet fullständigt urvattnats i tusen politiska kampanjer – alltid den komponent som kan frambringa förändringar, även om de till en början kan te sig mikroskopiska.

Av: Bodil Z

Bodil Z — Sun, 15 Apr 2007 10:36:17 +0000

Thomas,
jag har själv missat det som hände i Moskva igår. Sådant här händer tydligen hela tiden.

Jag tittar nu på ett ställe i Ryklins bok som jag har strukit för. Det handlar om svårigheten att sluta sig samman mot det här förtrycket. Jag citerar en bit:

*Vår isolering är och förblir en viktig komponent i förtrycket. Om offren hade kunnat vara mer solidariska med varandra – detta är jag säker på – skulle dagens nivå på den sociala repressionen vara omöjlig.*

Det här får naturligtvis inte uppfattas som en form av ursäkt för förtryckarna och förtrycket, men det visar på en komplikation som finns och som man inte heller bör glömma.

Av: Thomas

Thomas — Sun, 15 Apr 2007 08:34:46 +0000

Bodil, efter vad som hände i Moskva igår, då specialtrupperna med våld slog ner en demonstration mot Putin, är det befriande att läsa dagens text. Det finns motröster, det finns motrörelser, och som gamle schackvärldsmästaren sa från lastbilsflaket i tv igår, så gäller det att se till att dessa röster och rörelser når oss. Att det finns en rad intellektuella som hånar oss när vi gör det – och som i grunden är trygga med Putin vid makten – får inte vara ett hinder. Jag vet ju från nära håll rätt mycket om det som pågår i Ryssland, och det jag får i mina händer och läser skrämmer mig. Ibland kan man med en nostalgisk tår i ögat tänka tillbaka på Gorbatjov, den era då allt var uppbrott och man tyckte sig kunna ana en bättre framtid. Så blev det inte. Den tiden bar på så många illusioner. Jag såg ett nyhetsinslag från Polen igår. Likadant där. Så här många år efter murens fall vill ”demokratins” härskare nu detaljkontrollera en stor del av befolkningen för att se om de ”samarbetade” med säkerhetspolisen. Det är ju löjeväckande, och det kommer att ställa till stor skada både för individerna och för hela samhällsklimatet, när nu angiveri åter blir ett inslag i vardagslivet. Det är svårt att förstå logiken i händelseutvecklingen, men det är nödvändigt att belysa den. Tack för att du gör det Bodil!