Nu ska jag säga något som jag först bestämde mig för att tiga om, för att jag tänkte att det kanske inte var så centralt, men det är det nog ändå: Den svenska översättningen hade kunnat vara bättre. Det är synd att man inte satsar mer hehjärtat på en översättning av ett sådant här viktigt verk.

Det är synd att denna enkla men emancipatoriska princip ignorerades i mottagandet av boken. Men det är inte förvånande. Det är mer intressant att ägna sig åt demoniska och folkpsykologiska kvasiresonemang som får den allmänna publiken att rysa och känna svindel.

nu vet jag inte om du vänder dig till mig eller till Hannah Arendt eller emot det som Eichmann sa vid rättegången i Jerusalem. Jag ska försöka komma med några klargöranden: För att inte göra citatet ur Eichmannboken för långt sammanfattade jag en del av texten. Det du citerar är alltså en del av min sammanfattning av Arendts text. Jag ger dig nu för tydlighetens skull också den delen av Arendts text i direkt citat – hon vänder sig alltså här direkt till Eichmann:

*Ni påstår också att den roll ni spelade i den slutgiltiga lösningen var rent tillfällig och att potentiellt nästan vem som helst kunde ha intagit er plats, så att praktiskt taget alla tyskar är lika skyldiga.*

Att Arendt skrev detta som en kommentar till det Eichmann sa under rättegången betyder inte att jag eller för den delen Hannah Arendt inte skulle hålla med dig om att uttalandet inte alls behöver inskränkas till just tyskar.

Nej, jag skulle npg påstå att det i praktiskt taget och även principiellt menas att alla Människor i liknande situation skulle kunna utföra liknande monstruösa handlingar. Läs gärna Christoffer Brownings ”Helt vanliga män”.