//JJ

intressant med den här donationen. Om det blir vanligare med sådant är det väl en möjlig väg för svenska universitet att behålla och locka till sig kompetenta personer.

En liten kommentar till Bodils rader ovan angående finasiering av universitet o högskolor. Jag såg på dagens Sydnytt ett inslag om 25 miljoner privatskänkta till Lunds universitet för att användas till en professur i retorik. Sydsvenskan på nätet skriver också därom
http://sydsvenskan.se/lund/article191706.ece (klipp o klistra kanske behövs)

man behöver absolut inte vara Pirholt för att dyka upp här (come sai benissimo). Intressant utdrag ur Biskys recension. Jag blir mer och mer nyfiken på den här Hörisch…

Här finns fler recensioner som kanske förtydligar vad som menas med det erotiska.

http://www.perlentaucher.de/buch/24978.html

Jag citerar särskilt några rader ur Jens Biskys recension:

Da kommt die Streitschrift des Literaturwissenschaftlers Jochen Hörisch gerade recht. Die Universität, so die erkältende Diagnose, wird nicht mehr geliebt, sie vermag keine libidinösen Energien mehr zu binden, Leidenschaft nicht mehr zu wecken. Eros entwich.

Die Universität war – wie die katholische Kirche – eine „männerbündische und homoerotische Korporation”, sie vereinte Lehrende und Lernende im Dienst an der „großen Mutter”, der Erkenntnis. Wenn dies stimmt, hat die Zunahme des Frauenstudiums wesentlich zur Enterotisierung beigetragen.

Unter den Gründen, die Hörisch für den Abstieg der Universitäten zu Hochschulen nennt, ist der Frauenzustrom der letztlich wohl unwichtigste. Zerstört wurde die Alma mater durch Vermassung: 1950 gab es etwa 100 000 Studenten, heute sind es ungefähr 1,4 Millionen, die von knapp 24 000 Professoren betreut werden.

Om jag förstår rätt har Hörisch alltså faktiskt beklagat tillströmningen av kvinnor. Det är en ganska vanlig reaktion tror jag, fast den börjar bli begränsad till de få reservat som fortfarande är mer eller mindre rent manliga. Det handlar förmodligen inte om det kvinnliga per se, utan om sammanfallandet mellan kvinnors tillströmning och ”förmassningen” – vid den tidpunkt då kvinnor började utgöra kanske 20% och mer började ju universiteten överhuvudtaget bli till massanstalter.

Men lite suspekt tycker jag nog det är ändå. Jämförelsen med katolska kyrkan är ju intressant.

Vi får väl se om Pirholt kommer hit och reder ut begreppet ur sin synvinkel. Hörisch kan jag ju inte hoppas på, även om jag egentligen är mera nyfiken på vad han skulle ha att säga i frågan. Jag får väl återgå till mitt ”mantra” då: Jag får väl läsa Hörischs bok, jag får väl läsa Hörischs bok, jag får väl läsa Hörischs bok…………

Det hela blir betänkligt, som du säger, när man inte ser ordet i sitt sammanhang.
Men, som sagt, för mig låter det som ”psykoanalysslang”, eller vad man nu ska kalla det. Det finns säkert en definition någonstans.

Allt kretsar kanske inte, där uttryckte jag mig slarvigt, men allt har sina djupaste rötter i sexualiteten och möjligen andra likställda drifter, och allt kan i konsekvensens namn härledas i termer hämtade därifrån.

Kanske är det inte jätteviktigt i det här sammanhanget.

tack för din analys av användning av ordet ”erotisk” i den här texten. Jag tycker det du säger låter rimligt, vilket inte betyder att jag har förlikat mig med denna användning av ordet. Dessutom tycker jag att Pirholt har ett ambivalent förhållande till ordet/ordets betydelseinnehåll. Så här å ena sidan:”Att det erotiska förhållande till universitetet som Hörisch eftersträvar tidigare var ett uteslutande manligt privilegium förnekas förvisso inte.” Här verkar P tycka att detta är något man önskar sig – inte bara för vissa utan för alla. Så här å andra sidan:”Hörischs erotiska fantasi om Alma mater förblir lyckligtvis en fantasi.” Här vänder sig P väl klart emot denna form av erotik, eller? Ja, det här är en lite förenklad uppställning från min sida, men någonstans haltar det väl. Samtidigt är det naturligtvis ett problem i det här resonerandet för mig att jag inte vet vad Hörisch verkligen sagt eller skrivit. Alltså än en gång: Jag skulle behöva läsa hans bok för att ha fast mark under fötterna i det här.

Om jag nu tar ett varv kring det du säger om att ordet ”erotik” hör hemma i sammanhang där allt kretsar kring vår sexualitet, så låter det där med ”manligt privilegium” och universitetet som kvinna lite småskuret eller väl välkammat och, pardon, oerotiskt på mig.

Efter långvarigt umgänge med franska psykoanalytiker undrar jag om inte ordet hänger ihop med just den sfärens vokabulär.
Franska psykoanalytiker har en tendens att kalla saker vi andra inte alls skulle kalla erotiska för just det. Liksom de friskt använder ordet seduction, närmast förförelse.
Som jag till slut uppfattat dessa ord så hör de hemma i ett sammanhang där ALLT i grund och botten kretsar kring vår sexualitet, och att det i alla sammanhang som på något vis ska vara fruktbara, måste finnas något av detta. ”Erotik” eller ”Förförelse”.
Kanske kunde spänning eller laddning vara ett motsvarande ord av mer svensk karaktär?
I ett klassiskt lärar-elev-förhållande uppstår ibland kanske något av ett kärleksförhållande, en form av brand.
Jag tror att det är något i den här vägen som åsyftas, men som sagt, det är något jag TROR, utan att vara specialist i sammanhanget.

Och alldeles bortsett från det självklart goda i jämlikhetssträvanden, så är ett land aldrig betjänt av att dess elit får en undermålig utbildning – enkelt uttryckt: vem ska bära de svaga om de starka inte får vara starka?