Kommentarer på: ”Ich nicht” – en ”motbok” till Grass’ lökhistoria http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/ kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag... Sat, 02 Jan 2016 17:13:12 +0000 hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0 Av: Jelena http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/comment-page-1/#comment-4887 Sun, 10 Sep 2006 12:20:14 +0000 http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/#comment-4887 Ja, för glömmer vi dem och drar ala över en kam, korrumperas hela vår moraliska nyanseringsförmåga. Slutsatsen blir att ingen undkommer, att alla är medlöpare, i nästa steg att det inte lönar sig och det bara är Möchte-gern-martyrer som reser sig upp, eller åtminstone vägrar sätta sig ner. Och voila, en bekvämt styrbar liten folkgrupp utan inre kompass.

]]> Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/comment-page-1/#comment-4880 Sun, 10 Sep 2006 09:28:28 +0000 http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/#comment-4880 Jelena,

ja, det är väl så (människor med moralisk inre ryggrad är en försvinnande liten grupp) – vi har ju bara ett liv som dessutom inte är särskilt långt och man vet aldrig hur länge en diktatur behåller makten och så är det också så att banden till andra (familj eller vad det nu är) kan lägga krokben för modet. Ska jag verkligen riskera mina barns väl för att visa min moraliska fasthet? Men – eller just för allt detta – det är viktigt att visa på dem som hållit genom prövningarna, för de är egentligen vårt enda hopp.

Jag tänker också på att man ibland säger att ”alla” som levde i DDR var mer eller mindre medlöpare till regimen. Detta är inte sant och det måste sägas. Gång på gång.

]]> Av: Jelena http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/comment-page-1/#comment-4879 Sun, 10 Sep 2006 09:16:07 +0000 http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/09/10/ich-nicht-en-motbok-mot-grass-lokhistoria/#comment-4879 Oh ja, den läste jag också och reagerade väl som du – äntligen lite fasthet i resonemanget. Dessutom minns jag läsaningen av Sebastian Haffners bok om sina ungdomsår, en lika oböjlig demokrat. De fanns, men de var inte många. Och det har fått mig att undra lite om det inte alltid är så att människor med moralisk inre ryggrad, även i farliga situationer, inte är en försvinnande liten grupp. Men man behöver dem, särskilt i efterhand. Förträngningens retorik punkteras som en ballong av dessa citat.

]]>