Kommentarer på: Elfriede Gerstl: mein papierener garten http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/01/elfriede-gerstl-mein-papierener-garten/ kulturartiklar, översättningar, kurser, föredrag... Sat, 02 Sep 2006 10:37:31 +0000 hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9.4 Av: Bodil Z http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/01/elfriede-gerstl-mein-papierener-garten/comment-page-1/#comment-4748 Fri, 01 Sep 2006 17:20:24 +0000 http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/09/01/elfriede-gerstl-mein-papierener-garten/#comment-4748 Pippi,

först – tack för de här orden – från Stefan Gwildis och om Juliette.

Och: ”es muss einen weg geben – ohne gewalt zu leben” ja, so was müsste es doch geben…

Och – tillbaka till Elfriede Gerstl: ”jemanden umarmen
…………solange man es kann”…

]]> Av: Pippi http://bodilzalesky.com/blog/2006/09/01/elfriede-gerstl-mein-papierener-garten/comment-page-1/#comment-4747 Fri, 01 Sep 2006 17:12:33 +0000 http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/09/01/elfriede-gerstl-mein-papierener-garten/#comment-4747 Apropå Umarmungen…

so viele tränen – so viel elend und so viel leid
so viele opfer – und so viel bitterkeit
es muss einen weg geben – ohne gewalt zu leben…

(Stefan Gwildis, tysk sångare, härlig röst och väldigt laid back – från hans CD ”Neues Spiel”)

Kanske en aning överdrivet att applicera detta på en liten flicka på 14 månader, Juliette.
Roar mig för tillfället med att arbeta med bäbisar. Nu är det inskolningtider på förskolor. J har ratat kontaktpersonen som barnskötaren berättade att småbarn brukar göra. Denna vecka var det så gott som bara min famn som dög, och jag fick så många stenhårda kramar och det kändes som om de var på liv och död. Så mycket smärta, men så mycket trygghet… i min famn.

]]>