Jag har aldrig följt den berömda vandringsleden till Santiago de Compostela, men jag har tänkt på den många gånger och jag har sett vackra bilder från den. Det jag minns allra bäst är avbildningarna av en uråldrig stenväg över böljande högslätter och kullar. Stenarna är stora och ganska ljusa och de ligger inte särskilt tätt. Ofta sticker grästuvor fram emellan dem. De här vägarna är på en gång storslagna och anspråkslösa på ett sätt som talar till både ögon och hjärta.
Nej, det här är inte vägen till Santiago de Compostela, det här är en av vägarna som bär genom Riesengebirge. Jag tror att det finns ett djupt släktskap mellan de här vägarna.
Också Hannibals elefanter gick på sådana här vägar – över Alperna och på andra platser:
Såg kanske den sägenomspunna vägen till Samarkand ut så här i sin nordliga ände?
Vem byggde de här vägarna? Och för vem eller vilka var de tänkta? Inte för mulåsnor väl eller vandrare, men kanske för oxkärror, för trupper till häst, för karavaner, för vagnar vars utseende vi inte kan ana oss till…
PS Imorgon bryter jag upp igen. Första uppehållet tänker jag göra hos min väninna Daniela i Parma. Under pausträdet kommer det att stå stilla i drygt två veckor.
Kanske byggdes vägarna av romarna?
Ja, det är kanske det troligaste, fast jag undrar ändå varför det behövdes så kraftiga och breda stenvägar uppe i de här bergen…
Trevlig resa! Var rädd om dig, det verkar inte som om värmeböljan över Europa ger med sig i första taget.
Tack Jorun, visst blev det väldigt hett, men resan blev både intressant och trevlig. Så småningom kommer lite texter från den här. Imorgon bör det vara dags för den första – jag ska bara fila till den lite.
Hej! Underbara platser att drömma om.
Men exakt var fann du dessa storstenade bergsgator?
Hej Håkan,
i Riesengebirge eller på tjeckiska Krkonoše eller på polska Karkonosze, den bergskedja som löper längs gränsen mellan Tjeckien och Polen. Just den här delen av bergskedjan befinner sig mycket nära den högsta toppen Schneekoppe (tyska), Sněžka (tjeckiska), Śnieżka (polska).
Śnieżka var det inte, det berg jag älskade mest. För trivialt, turistigt, tyckte jag då.
Det var kanske mera en kam? Labski Szczyt ligger därintill. Några vattenspeglar nedanför…
Kanske skall jag slå upp det, googla eller så.
Återkommer.
Ärligt talat så är Śnieżka/Sněžka mest turistiskt från det polska hållet. Polacker verkar för övrigt mest komma dit med linbana. Från det tjeckiska är det mycket mer av vilda vandringar till exempel över högträsket Upa…
Snieżnie Kotły/Sněžné jámy var det.
Och Łabski Szczyt.
Szrenica var då oftast målet utefter bergsryggen.