Sommarens första bad – ja, inte för Londi men väl för mig. Iskallt och härligt! Solgasset gjorde så att jag inte alls kunde frysa, när jag kom ur vattnets isgrepp. Och för att en labrador ska tycka att det är kallt behövs det något annat.
Det här är Norskens brygga – den heter så för att det var en norrman som gjorde något här, men jag vet inte om det var han som byggde bryggan.
Vattnet är Vassbotten, Vänerns sydligaste spets. Vassigt är här men bryggan blir mindre bryggig för varje år som går.
Och där hänger min jacka, jag trodde jag skulle behöva den på hemvägen, men det var fel.
Jag kastar och Londi hämtar pinne efter pinne och vi är lyckliga.
Förr fanns här ett tegelbruk – kanske var det en norrman som ägde det. Det fanns visst fem tegelbruk i och kring Vänersborg för så där hundra år sedan. För två somrar sedan gick jag här med en gammal före detta tegelbruksarbetare. Han visade mig ruinerna och berättade om arbetet i bruket, men nu minns jag inte så mycket av vad han sa längre. Förra sommaren dog han, så jag kan inte fråga om…
I min barndoms smålandsskog passerade vi ofta ett nedlagt tegelbruk. Det låg något spännande omkring högarna med tegelflisor.
I Skåne, det landskap jag numera bebor, har det funnits en omfattande tegeltillverkning. Inte mindre än 278 platser hade här tegelframställning mellan ca 1850 och 1985. Jag vet inte om något skånskt tegelbruk finns kvar i dag.
Många bruk började med att tillverka tegelrör för täckdikning och gick sedan över till byggnadsmaterial. Under 1800-talet blev tegel i Skåne ett material som användes från det lilla uthuset på bakgården till stadens ståtliga kyrka!
Agneta, här vid Norskens brygga är dessutom botten beströdd med tegelbitar och tegelflisor, så man får koncentrera sig ordenligt när man kliver i vattnet om man inte har badskor eller är hund. Londi och jag var nyss en snabbtur dit och tog ett dopp igen och fötterna känns nu liksom tegelmasserade på undersidan.
Det slår mig att jag inte har varit vid Norskens brygga på säkert tio år, trots att jag bor på synnerligen bekvämt promenadavstånd. Illa.
//JJ
Då kanske du vet något om bryggans historia eller bryggnamnets, Johan?
I alla fall är det ingen dum plats – central och perifer i ett.
Nej, jag har faktiskt ingen aning, är jag rädd.
//JJ