Kan man översätta lyrik, frågar jag mig för tusende gången. Nej, svarar jag och ändå är det för väl att det försöks och ännu bättre att någon ibland kommer (ganska) nära. Jag vet mycket väl att det finns andra som är långt bättre lämpade för den här (omöjliga) uppgiften än jag själv. Och trots detta kan jag ibland inte låta bli att försöka, ja, det händer till och med att jag visar upp mina försök.
Jag läser gärna och ofta Else Lasker-Schülers dikter – det har ni kanske märkt – och jag vet att hittills ingen enda av hennes diktsamlingar kommit ut i svensk översättning – någon enstaka dikt ja, men ingen hel diktsamling. Några gånger har jag försökt mig på en översättning, men ingen har hittills blivit ens lite bra. Här är ett av mina försök. Vad jag vill med det? Jag vill locka någon annan att göra något bättre av det. Kom hit och spela på mitt blåa piano!
Mein blaues Klavier
Ich habe zu Hause ein blaues Klavier
Und kenne doch keine Note.
Es steht im Dunkel der Kellertür,
Seitdem die Welt verrohte.
*Es spielen Sternenhände vier
- Die Mondfrau sang im Boote –
Nun tanzen die Ratten im Geklirr.*
Zerbrochen ist die Klaviatür…..
Ich beweine die blaue Tote.
*Ach liebe Engel öffnet mir
- Ich aß vom bitteren Brote –
Mir lebend schon die Himmelstür –
Auch wider dem Verbote.*
•••
Mitt blåa klaver
Här hemma hos mig finns ett blått klaver
Men jag kan ingen endaste not.
Det står i mörkret vid källardörrn
Sedan världen blev hård och rå.
*Då spelade stjärnhänder fyra
- Månfrun sjöng i båten –
Nu dansar råttor i skärvskramlet.*
I spillror ligger dess klaviatur…
Jag begråter den blåa döda.
*Ack, kära änglar, öppna för mig
- Jag åt av det bittra brödet –
Redan i livet er himmelsdörr –
Trots det stränga förbudet.*
Som ni ser har jag släppt rimmen och jag är inte helt trogen den ursprungliga ordalydelsen. Jag vet inte om det är en bra idé att säga ”klaver” i stället för ”piano” – jag har ändrat fram och tillbaka ett par gånger. Rytmen gör mig på vissa ställen inte helt glad, men något gladare sedan jag slet mig lite lös från den direktaste översättningen. Nu är det er tur – kanske kan någon göra något av mitt försök…
Det är jättefint (och du och Agnes gör förresten en fantastisk insats som jag hoppas kommer att uppmärksammas och få stor framgång). Hoppas att du inte blir ledsen om jag säger följande: Jag är ytterst tveksam till idén att släppa rimmen eftersom den bundna formen betyder så mycket för innehållet. Din fina översättning berättar vad dikten är men den är inte dikten. Kanske räcker det så om vi accepterar din utgångspunkt att man inte kan översätta lyrik.
Det finns i detta som är men är inte detta som är om du förstår vad jag menar.
Trevligt att du dyker upp här, Bengt. Det slog mig nämligen (efter att jag hade publicerat texten) att en upmaning som ”välkomna hitunder och spela!” nästan kan ha något hotfullt över sig. ”Vem tror du kan ha lust att säga något under en sådan rubrik?” tänkte jag till mig själv. Men nu till saken – jag ger dig helt rätt i att det är en brist att jag inte klarat att skapa en översättning i bunden form. Jag har inte skrivit orimmat för att jag ”ville” det, utan för att företaget då skulle bli mig övermäktigt. Och nu i alla fall till ”välkomna hitunder och spela!” – här finns nu en råversion att spela fram något (kanhända i bunden form) ur!
Det är spännande att titta in och se vad som samlats under pausträdet. Dagens dikt tyckte jag om, men också jag saknade den bundna formen i ditt översättningsförsök. Kanske skulle man inte göra det om man inte precis läst originalet och känt den lite sugande rytmen däri.
Jag reagerade direkt på att du använde klaver i stället för piano. Kanske har det en annan klang när man inte har tyska som halvt modersmål. Fraser som ’klampa i klaveret’ vill dyka upp eller så går tanken lätt till handklaver.
Jag vågar spela med i några försök med första raden!
Ich habe zu Hause ein blaues Klavier
Här hemma hos mig finns ett blått klaver
I huset hos mig finns ett piano blått
I mitt hem finns ett blåmålat piano
Ett blåmålat piano står i mitt hus
Ett blått piano har jag därhemma
Inte är det lätt — inte ens med enndaste rad 😉
Agneta: Tack för att du vågar/har lust att ge dig in här och spela med. Mitt val av ”klaver” var rytmiskt betingat fast ordet ger just lite speciella associationer, det var därför jag tvekade hit och dit och inte är det väl färdigtvekat än. Om jag ska spinna lite kring dina alternativ, så tycker jag nog bäst om det tredje, fast rytmen i det första är kanske bättre, men där är det betydelsen i ordet ”blått” som för mig glider ihop med ”blott”…
Här finns ett stort arbetsfält.
Sedan tycker jag (fast det har jag väl sagt många gånger redan) att man vid översättning av lyrik alltid ska visa originaltexten också, helst på motstående sida, så att man kan se på båda samtidigt.