Efter två dagars intensivt, ja, nästan frenetiskt tänkande och skrivande om en flickas svindlande, blödande förvandlingar vill jag nu stanna upp. Denna morgonstund ägnar jag åt stilla betraktan av en fot – ett fotfragment – ett fotbrott – ett fotfoto:
En fotad fot, fint.
Fotorism?