Gåta

Den lilla text som följer här är en randanmärkning, förmodligen skriven med bläck av en ung(?) munk i en latinsk postilla. Randanmärkingen är formulerad som en gåta och den har kommit att benämnas ”Indovinello Veronese” (veronesisk gåta). Den är skriven omkring år 800 på ett språk som är ett slags mellanform mellan latin och italienska, den är varken latin eller italienska eller så kan man säga att den är både det ena och det andra. Så här ser originaltexten ut:

indovinello

Och så här har man uttytt den handskrivna texten – ja, det finns någon tydningsvariant, men den avviker inte mycket ifrån den här:

Se pareba boves, alba pratalia araba,
et albo versorio teneba, et negro semen seminaba.

Man är lite oense om tolkningen av texten, men ungefär så här kan en svensk översättning av den se ut:

Han förde ut oxarna och plöjde det vita fältet,
han höll i den vita plogen och sådde det svarta fröet.

Detta är alltså en ”indovinello”, en gåta. Vad kan den här texten betyda på ett annat plan än jordbruksplanet? Vad är det för en verksamhet som avbildas i den lilla texten?

Kanske går det inte att gissa det här, jag vet inte, men jag prövar med att kasta ut frågan. Det kan ju dessutom vara någon läsare som vet det här…

7 kommentarer till “Gåta”

  1. Hm, Bodil, en ung munk sitter och drömmer om…. att lägra en vacker kvinna…. det naturligsate i världen.
    Men varför ett svart frö ?
    Kan det vara Aristoteles, som haft en föreställning om att mannens säd är som svarta frön ?…. vet inte – vet nån ?
    Språket är ju väldigt intressant, tidig veronesiska, men betyder inte pratum äng ? Pratalia , den lilla ängen, då blir det mer poetiskt…Nån åker hade man nog inte på 800-talet.

  2. Jag gissar att det är munken själv som plöjer sitt vita ark med sin vita gåspenna och lämnar svarta textkorn efter sig. (Om han inte angett färgen på fröna hade jag gissat att det handlade om sex.)

  3. Ansluter mig till Joruns teori.
    Åkrar hade man på 800-talet – jordbruket är många tusen år äldre än så.

  4. Hej alla fyra!

    vem vet vilka hemliga bibetydelser som kan ha funnits invävda i munkens tankar… ändå är detta enligt de flesta uttolkare av texten en bild av skrivkonsten eller skrivande, så som du Jorun här säger och som ni, Aniara och ab, anslutningssäger. Möjligen kan man få oxarna till att bli fingrar också, men det är den mest omdiskuterade punkten i sammanhanget.

    När det gäller ”pratalia”, Martin, så är det säkert ”äng”som är grundbetydelsen, men jag tyckte inte att man vanemässigt plöjer en äng (det tycker visst inte du heller, ab), så jag slog till med ”åker”, fast kanske skulle jag kunna säga ”fält” i stället, så hamnar jag lite mitt emellan…

    Och så tänker jag mig den här unge munken – fast jag vet inte om det är säkert att han var ung när han skrev detta och dessutom kanske det var en nunna – hur han lite förstulet skriver in den lilla gåtan någonstans i kanten (överkanten?) av en sida i andaktsboken han har framför sig. Sedan kan man också tänka sig de första läsarna av den lilla anteckningen, hur de funderade och gissade och kanske löste gåtan, såg på sina oxfingrar, den vita gåspennan, det vita pappret och de svarta krumelurerna och sedan kanske skrev ner tankenöten någon annanstans och så vandrade historien vidare tills den glömdes – för att sedan en dag – långt senare – återupptäckas.

  5. Bodil,
    så måste det ha varit
    Apropos äng-åker:
    har för mig att jag läst att åkrar inte alls fanns som idag, åkern är en ganska modern företeelse; grundbetydelsen på åker är betesmark, det var den man plöjde eller sådde, växelbruk var regel, betesmark, ett år, nästa år plöjdes den, nästa år äng som slogs och så bete igen, eller kanske ängen plöjdes.
    Har jag för mig.
    Är det nån som vet ? Janken Myrdal kanske ?

  6. Växelbruk låter troligt (marken får vila och blir automatiskt gödslad av boskapen), men då blir det ju en semantisk fråga – är betesmarken en åker när den plöjs och besås? Fält tycker jag var en bra lösning på problemet!

    Nu har jag inte slagit upp det, men det latinska ordet för åker bör väl vara acer? Som gått vidare till engelska acre?

    Jag tolkade oxarna som att munken/nunnan öppnar portarna till sin tankevärld, sina intellektuella ansträngningar (jfr sätta manken till, sätta handen till plogen..)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *