Sitzflaijsch

Sedan sommaren ligger ett blad ur ”Financial Times Deutschland” omkring här och skräpar (fast jag vet varför jag har sparat det). På den ena sidan finns en text med titeln ”Man spricht deutsch” och den handlar om tyska lånord i andra språk i världen. Jag tänker nu bjuda på ett litet axplock ur artikeln (ordformerna är ofta anpassade till det lånande språkets struktur):

karta

bratwurst – ryska
hochsztapler – polska
besserwisser – svenska
lecker – wolof
waldsterben – franska
abzibild -rumänska
sitzflaijsch – tjeckiska
wanderlust – engelska
volkswagen – grekiska
arubaito – japanska
butterbrot – ukrainska
is-das-soo – nigerianskt språk (det står inte vilket)

Och för att återkomma till mit hundtema:

So fanden Briten und Russen, dass sich ein Hund auf Deutsch am besten herumkommandieren lasse – und übernahmen ”Aus!”, ”Platz!”, ”Sitz!” und ”Pfui!”.

Här uppkommer väl ganska naturligt frågan vad svenskan kan ha lånat ut för ord till omvärlden…

34 tankar om “Sitzflaijsch

  1. ”Arubaito” – I love that! Hur är det med ”choucroute och Huguenot eller är det för gammalt för att platsa? På ryska -men här har jag inte de riktiga kunskaperna- tror jag det finns också ”Kurort” och Kursaal”.

    Ang svenska: skall bli intressant att se om du får fler förslag än de två standardexemplen.

  2. Bengt: Angående ”arubaito” står det så här i artikeln: ”Das japanische Wort ”arubaito” zum Beispiel bedeutet auf Deutsch nicht etwa Arbeit, sondern Nebenjob.”

    Jag tycker egentligen inget är för gammalt för att platsa. Alla bidrag tas emot med öppna armar. Och som sagt jag har bara plockat lite i artikeln, men dina ord var inte med bland dem jag hoppade över.

    Det här ”is-das-soo” som nigerianskt uttryck låter mycket suggestivt för mig.

    Till sist: Vilka är de två svenska standardexemplen? Är det ”smörgåsbord” och ”ombudsman” eller tänker du på några andra?

  3. Jag kan också bara komma på smörgåsbord och ombudsman, men ordet ”jul” är ju gammalnordgermanskt och i Skottland heter det ofta yule än idag, även yuletide i engelskan. Man tycker att ”lagom” borde stå på tur att exporteras, fast man är kanske inte så lagom i andra länder. Oh – kom just på ett till: ”lax” vilket är vad man kallar gravad lax i åtminstone USA. På andra sätt tillredd lax kallas fortfarande ”salmon”.

  4. Marita: ”Lagom” tycker jag nog vore något, fast hur går det till när man exporterar ett ord aktivt? ”Här varsågoda, har ni ett fint ord som i fem bokstäver sammanfattar ett knippe företeeelser!” Eller? Nej, Marita, jag menar inte att du har föreslagit detta; det är bara jag som spånar lite.

    Det skottska ”yule” är väl ett språkligt spår från vikingatiden, alltså ett väldigt tidigt lån, men visst det är ju ändå ett lån.

    Vad gäller ”lax” så vet jag inte om inte det kanske kommit till USA via tyskan via jiddisch. Om jag har fel i detta hoppas jag att någon kommer hit och rättar mig.

  5. My 1st thought was ombudsman (I prefer ombud – after all, isn’t Sweden the country of equal rights?). But I was too late. Yes, I think lax went into English from Yiddish. Did you know: ”are” came into English because of the Vikings. And husband. And the famous egg. There’s quite an amusing story told about ”egg” in Old English. But that was long ago.

    Michal

  6. Jag gissar att det är den här historien. Englands förste boktryckare William Caxton (1400-tal) berättar att engelskan är så full av dialekter att folk har svårt att förstå varandra. En köpman på resa knackade på i ett hus och bad att få ägg (egges), men blev inte förstådd av kvinnan som öppnade; på hennes dialekt hette det eyren (jfr. tyskans Eier). Så här låter det på Caxtons engelska:

    And one of theym named sheffelde, a mercer, cam in to an hows and axed for mete [asked for meat]: and specyally he axyd after eggys: And the goode wyf answerde, that she coude speke no frenshe. And the marchaunt was angry, for he also coude speke no frenshe, but wolde haue hadde egges / and she vnderstode hym not / And thenne at laste a nother sayd that he wolde haue eyren / then the good wyf sayd that she vnderstod hym wel / Loo, what sholde a man in thyse dayes now wryte, egges or eyren / certaynly it is harde to playse euery man / by cause of dyuersite & chaunge of langage.

  7. Steffanie: ah, is-das-soo?

    PS Jag hittade några bra till på ett annat ställe:

    achso, bitamin, märchenland, soso: japanska
    spazierfest: kroatiska

  8. Nej, och jag säger inte vindöga (window) för fönster heller. Även om ordet är utdött i ursprungsspråket är det likväl ett låneord från det (språket alltså).

  9. kartofel(l) – är inte det orginellt tyskt? används grant här i polen (och i skåne).

    hochsztapler – polska
    – har aldrig hört ordet förrut.

  10. Thorvald: Det var inte alls polemiskt menat. Jag tycker bara det är väldigt intressant med dialekter, allra helst sådana som är på utdöende.

    Mickey: Intressant med kartofel (Kartoffel på tyska) i polskan. Är det det mest använda ordet för potatis eller finns det ett annat ord som är standardspråk?

    När det gäller ordet hochsztapler( Hochstapler på tyska som betyder svindlare och bedragare) så kanske du kan testa det bland lite olika människor och sedan tala om för mig hur det gick? Om du har lust…

  11. Min mormor visste direkt var det var, som du skriver en bedragare/svindlare. Mormor menar att alla borde känna till ordet i Polen, var man än frågar. I ordboken finns ordet med, har kollat.

    ”Kartofel” är det näst mest använda ordet för potatis i Polen, fast det beror på vilken del av Polen man befinner sig i – var jag bor (råpolacker) använder man ordet titt som tätt.

    Mormor berättade att ordet börjades användas i samband med andra världskriget. Hon är dock osäker, ordet kan ha kommit till landet tidigare men hon hörde det först i samband med ockupationen.

    Nu tycker jag att hon kommer från en ”konstig” by — första gång hos såg en gul ost var när hon flyttade därifrån till en stad efter kriget.

    Första ordet för potatis är ”ziemniaki” (ziemia = jord), annat ord är ”pyra”. Pyra använder med som standard i en annan geografisk del av polen (Poznańskie).

  12. Mickey: Intressant och spännande! Nu undrar jag vad du menar med ”råpolack” – det vore roligt med en definition på detta råord…

    ”Pyra” – är det möjligen släkt med ”pära” eller ”jordpära”? Många potatisord i Europa bygger ju på päron och äpplen med eller utan tillägg av jord.

  13. Hej!
    Butterbrot finns på ryska också – betyder smörgås. Och Feldschar i betydelsen kirurg, eller var det ambulansförare- kan inte tillräckligt med ryska. Schul – det jiddiska ordet för synagoga. Men det kanke inte räknas – det är väl någon sorts medeltidstyska som är en av grunderna till jiddisch om jag förstått saken rätt.
    Ett av mina barn trodde för övrigt att ”besserwisser” var ett engelskt ord och uttalade det på engelska. Det låter mycket roligare så det har jag börjat göra. Det låter mycket mer besserwissrigt.

  14. Eva: Jag skulle tro att ”feldschar” betyder kirurg, eftersom Feldscher och det svenska fältskär har en betydelse åt det håller.

    Grunden i jiddisch är ju som du säger ett slags medeltidstyska (vissa tyska dialekter med inskott av en del hebreiska ord för främst religiösa ting) – så visst hör det också hemma i det här sammanhanget, precis som laxen lite längre bak i kommentarerna här.

    PS Till alla: Det är trevligt att kunna umgås så här undersökande kring det tjeckiska sittfläsket.

  15. Cartof är det vanliga ordet för potatis på rumänska, och det ska även vara något liknande på ryska, i stil med cartofeli (men det är jag inte så säker på).

  16. Aniara: Nu blir jag nyfiken (eller jag hittar ett nytt mål för min nyfikenhet – nyfikenhet är väl en grundegenskap hos mig) – talar du rumänska?

    Den här tyska ”Kartoffeln” verkar ha stor spridning. Härovanför finns ju också en polsk ”kartofel”.

  17. Aniara: Då tar jag chansen att nyfikna lite till – hur lyder de här basfraserna på rumänska? (Jag skriver dem på italienska bredvid för att se hur lika/olika de är) Urvalet är lagom fånigt, jag vet och du behöver förstås inte svara om du tycker att jag börjar bli jobbig:

    Hur mår du? (Come stai?)

    Han heter Peter. (Si chiama Pietro.)

    Hon är inte hemma. (Non è a casa.)

    Jag har tappat nycklarna. (Ho perso le chiavi.)

    Varför? (Perché?)

  18. Bodil: Det finns en hel del likheter med italienskan:

    Hur mår du? (Come stai?) = Ce mai faci? (som artighetsfras, hur är det nuförtiden), eller Cum te simţi? (=hur känner du dig, om man verkligen frågar efter hur någon mår)

    Han heter Peter. (Si chiama Pietro.) = Îl cheamă Petru/Petre.

    Hon är inte hemma. (Non è a casa.) = Nu este acasă. (talspråk: Nu e acasă.)

    Jag har tappat nycklarna. (Ho perso le chiavi.) = Am pierdut cheile.

    Varför? (Perché?) = De ce?

  19. Tack, Aniara! Jag har hört och lyssnat till lite rumänska ibland, men jag har inte kunnat få något grepp om några enskilda ord. Nu ser jag att likheterna är kanske ännu större än jag trott – väldigt bra och tydligt att ha det så här framför sig. Jag ser dessutom att frasen ”Cum te simţi?” motsvaras av den här på italienska: ”Come ti senti?” Väldigt likt!

    Stort tack, det här var roligt och intressant!

  20. Efter lite funderande vill jag göra ett litet tillägg här: Tyskan har lånat ut en hel del ord som tillhör sfären bratwurst-sittfläsk-potatis, men storslagna och djuplodande ord som ”Zeitgeist” och ”Weltschmerz” har också nått in i många språk.

    Sedan har jag i huvudet (inte i internet) försökt inventera italienskans tyska inlån och då hittat orden ”hinterland” och ”Mitteleuropa”.

  21. Angst. Är det inte ett lånord i engelskan? Och så förstås Blitzen.

  22. Jag fortsätter lite i korv-kött-potatis-sfären. När jag var ute i skogen i eftermiddags dök de här tyska lånen i italienskan upp i huvudet: ”Speck”, ”crauti” och ”wurstel” – det sista med diverse underliga uttalsvarianter: vju-vjy- nånting. (Jag använder aldrig det ordet på italienska.) Jag skulle tro att åtminstone något orden kommit in via Südtirol/Alto Adige där det finns högkvalitativt speck.

  23. det beror ju på vad man menar med svenska… sauna t ex är ju ett gammalt svenskt ord, betyder så-ugn, men har gått ut i världen genom finskan. I franskan finns ca 100 ord som lånats in genom normannerna på 900-talet, och de kom ju delvis från nuvarande sverige…
    Vill du Bodil ha exempel så skall jag gärna komma med några.
    För övrigt har ju tyska upplagan av Financial Times glömt det viktigaste och bästa exemplet på tyska lånord i modern tid : Stau ! Används i flera språk på trafikskyltar.
    Anledningen till artikeln är väl att tyskan sen några år tillbaka översvämmats av engelska lånord. Liksom franskan, men fransmännen gör ju fortfarande ganska tappert mostånd, de tyskar jag känner använder gärna anglicismer…

  24. Martin:Du säger att Financial Times Deutschland har glömt det viktigaste och bästa exemplet på tyska lånord i modern tid: Stau. Tja, det är väl en smaksak och dessutom vet du ju inte vilka ord jag har hoppat över i artikeln – jag bjuder ju som sagt bara på ett litet axplock…men visst är Stau ett bra exempel.

    Jag är nog ändå mest förtjust i det tjeckiska ”sitzflaijsch”… för tillfället i alla fall.

  25. jovisst, nu ser jag att det var fråga om ett axplock. Hade de med Stau ? I så fall vilka språk har tagit upp detta ord ?
    håller med om att sitzflaijsch är underbart, vi har det ju också i svenskan som troligt översättningslån gott sittfläsk, det man enligt studentraditionen i Lund behövde för att bli jur.kand.
    Martin

Kommentera