Kommentarer på: Pirandello: Il fu Mattia Pascal

Av: Bodil Z

Bodil Z — Thu, 20 Oct 2005 17:20:29 +0000

Marita: Jag tror jag upprepar Pirandellos kommentar till romanens eventuella osannolikhet:

Le assurdità della vita non hanno bisogno di parer verosimili perché sono vere.

(Livets absurditeter behöver inte verka sannolika eftersom de är sanna.)

Av: Marita

Marita — Thu, 20 Oct 2005 09:33:18 +0000

”Verkligheten överträffar dikten”, säger man ju. I det här fallet är det väl diktens verklighet som överträffar dikten. Kanske kunde Adriano gift sig med sin kvinnliga skepnad Adriana (Freud och Jung hade älskat det här) och skapat sig någon sorts ”lycklig” tillvaro, men hans, trots allt, inneboende känsla för moral hindrar honom och han tar livet av sitt låtsasliv.

Vilken rik roman att gräva ur för en analys! Hoppas sammankomsten i italienska blir givande!

Av: Bodil Z

Bodil Z — Thu, 20 Oct 2005 07:19:05 +0000

Annika: Annars ser du den på italienska (delvis täckt av Il fu Mattia Pascal) här ovanför på köksbordsbilden. Kommer du förbi Vänersborg får du hemskt gärna titta in och låna den. Jag tycker du ska läsa den på italienska! Översättningar är naturligtvis bra att de finns, men de finns ju egentligen för dem som inte kan läsa en text på originalspråk. Vid en översättning rutschar alltid något ner mellan springorna och går förlorat.

Av: Annika

Annika — Thu, 20 Oct 2005 07:08:26 +0000

Apropå Pirandello, igår fick jag en försenad trettioårspresent av en italiensk doktorand på jobbet. Han gav mig Pirandellos Uno Nessuno e Centomila. Fast på engelska. Jag vet inte hur jag skall tolka den.

Det måste ju vara lättare att få tag på orginalet än en engelsk överstättning i Sverige.

Hur som haver har jag faktiskt börjat läsa den.