Tack för en intressant diskussion – imorgon åker jag till Tyskland och sedan till Polen, så att du vet varför det är tyst härifrån om du skulle lägga in fler kommentarer under den närmaste veckan. Jag ska göra ett mer officiellt pausinlägg senare ikväll, men jag passar på att säga det så här nu.

Sen verkar det som om Lafontaine blivit bitter. Jag hörde om en självbiografi som lär ha varit något obalanserad. Jag visste också att han brutit med partiet, men inte att han gått och blivit politisk populist. Oerhört trist.

PDS i samarbete med Lafontaine är nu en kraft på frammarsch i östra Tyskland – jag såg 30% någonstans, men jag är inte helt säker på siffran (kanske kommer någon in här och korrigerar eller bekräftar). Vad gäller PDS och pengar så var partiet ett tag Europas rikaste, de slussade över oerhörda belopp från den upplöst DDR-staten till sig själva.

Tillägg: Nu har jag en länk till Die Zeit här: http://www.zeit.de/2005/26/Spr_9fche

Dessutom kommer början av länktexten här:

ZEIT.DE » POLITIK » WAHLKAMPF

WAHLKAMPF
Oskar Haider
Die verbalen Ausfälle Lafontaines gegen Ausländer haben Methode. Sie zielen auf Links- und Rechtsaußen
Von Jörg Lau

Das ist etwas Neues in der linken Politik: Schwulenfeindlichkeit im Gewand eines Protestsongs. Der offizielle Song der Wahlalternative soziale Gerechtigkeit (Deutschlandboogie), auf der Website zum Download angeboten, zieht über Deutschlands politisches Spitzenpersonal her, über Schröders angeblich unsoziale Politik, über Fischers Visa-Affäre – und dann folgt die Zeile: »Der Westerwelle schaut sich nur noch Männer an.« Das soll offensichtlich ein Vorwurf sein.

Links geht plötzlich vieles. Oskar Lafontaine betrachtet es als Staatspflicht, deutsche »Familienväter und Frauen« davor zu schützen, dass »Fremdarbeiter ihnen zu Billiglöhnen die Arbeitsplätze wegnehmen«. Hinter der Aufregung über den Nazi-Begriff »Fremdarbeiter«, den Lafontaine am Dienstag letzter Woche vor der Marx-Büste in Chemnitz benutzte, steckt die Frage nach der Zukunft des Populismus in Deutschland.

Till sist. Mycket intressant essä du publicerat. ALltid roligt att ta del av din blogg.

Rimligen borde huvudansvaret för detta läggas på den regering och det ekonomiska system som på ett ibland rätt arrogant sätt lade beslag på Stasidiktaturens DDR.
Människorna i DDR hade ju med rätta också sin stolthet, eller?

Reduktion till PDS-apparaten. Ja, inte lär PDS vara på väg att ta över vitala delar av det privata näringslivet i östra Tyskland.

Att Biermann inte fick tillbaks lägenheten (på Chaussestasse 131, som den fina skivan jag har framför mig heter) behöver ju inte tas som intäkt för att de forna kommunisterna fortfarande styr DDR.

Lite samma diskussion var ju på 60-talet om gamla nazister som fortfarande levde gott. Men vad skall då göras med de gamla DDR-ledarna som inte mördade i samma utsträckning.

Lafontaine är vänstersosse och har ALDRIG sagt ett ord om att proletariatets diktatur är nåt fint. Att han inte tycker om välfärdens demontering är inget moraliskt problem för mig.

Jag tycker inte att Klier säger att Ostalgin och att lärare röstar på PDS är orsak till dagens kris. Båda är snarare en följd av den här demografiska katastrofen. En följd som drar med sig nya följder.

Sedan måste jag fråga dig vad du menar med ”någon reduktion till PDS-partiapparaten är väl inte på gång”. Kan du klargöra detta, jag vill absolut inte misstolka dig.

Och hur ska jag förstå ditt uttalande ”Lafontaine är socialdemokrat inte kommunist” i sammanhanget?

Östra Tyskland är ju inte någon kommunistisk planekonomi ledd av partiet längre. Och någon reduktion till PDS-partiapparaten är väl inte på gång. Lafontaine är socialdemokrat och ingen kommunist, så vitt jag vet.